Vilken natt..

Börjar med en fin bild på mina förvildade Pelargoner så blir det lite fint här=)

Ja vilken natt..

Då jag och pudlarna var ensamma i huset så upphörde "inga-hundar-i-sängen-regeln" och jag myste in mig med en storpudel på var sin sida om mig. Plötsligt stelnar Ludde till, ligger med huvudet uppe.

Så fullkomligt exploderar bägge hundarna och flyger ur sängen. Tokskällandes rusar de utför trappen och ställer sig nere. 

Kvar under täcket ligger lilla jag..

Då vi hört att det kan uppenbara sig en objuden gäst i grannskapet så kändes det väldigt, väldigt olustigt. Tog på mig pyjamas och morgonrock och gick ned.

Tände lampor, smällde i dörrar och kollade ute och inne men såg ingenting. Izor ville inte följa med upp förrän jag gått en runda till.

Somnade tillslut med hundarna vaktandes runt sängen.

Vaknade på natten och var kissnödig.

Trevade mig nedför trappen och in på toa. Bäst som jag sitter där och gör nr ett kommer en råtta rasslandes från under badkaret!

Den har ingenstans att ta vägen och jag måste göra klart det jag påbörjat så vi sitter där och blänger på varandra. Jeeeeeez, vart är vakthundarna?

Trynar uppe förstås.

Ser den inte på morgonen, går ut med hundarna, duschar, gör frulle etc. När jag se'n ska in på toa bankar jag pådörren innan jag går in;

Då sitter råttan där, precis som den säger: -Ja, vad vill du..?

Jag stänger dörren, ropar ner hundarna som får gå in före mig. De fattar ingenting. Izor får stanna med mig på toa och får upp spår på gynnaren i alla fall.

Riggar två fällor och ställer ut; En med en bit rökt ko och en vegetarisk med morot.

När jag senare torkar håret sitter råttan i badkaret och vi börjar bli vänner liksom.

Den kurar ihop sig och plirar med sina pepparkornsögon och när jag är klar försöker jag övertala den att smaka på den goda maten i fällorna, utan framgång. Den framhärdar i badkaret.

Då kommer jag på att det ligger en tom bag-in-box-kartong på bron.

Hämtar den och ställer i badkaret och råttan blir genast nyfiken och försöker klättra på den. 

-Nej, säger jag, du ska krypa in i den. och håller upp den liksom och råttan kryper genast in i den.

Jag tar ett djupt andetag och håller för öppningen (har handskar på förstås), går ut med kartongen, tar på mig träskorna och går långt bakom ladugården (närmare grannen*s*) och släpper ut den.

Jag förstår att jag får ångra mitt tilltag, men hur lätt är det att ta bort skadedjur som buddist?? Särskilt när de är så söta..

En halvtimme senare går jag ut, och vad ser jag på vår stora sten på gården..?

Dålig bild, men jag fick ta en bild på håll med mobilen.

Jag fick komma nära och prata med den flera gånger, börjar tvivla på om det faktiskt är en råtta; När den tyckte jag blev för närgången skuttade den iväg på bakbenen som en känguru.

Hur som haver så brinner flispannan nu.

Vår snälla granne Johan kom och hjälpte mig sparka igång den, så nu ska det förhoppningsvis funka.

Håller på med middagen nu, grabbarna är på väg med ett flyttlass från Dalarna.

I morgon bitti åker jag och Stefan och tar det sista (det låter som det är nästgårds, men det är 54 mil enkel väg!!)*phu*

Kram från en lätt utmattad fru Jonsson