fredag 30 april 2010

Grattis Tamara!! Och Knugen förstås..

Är det en vanlig dag? Är det en vanlig dag?
Nej det är ingen vanlig dag, det är Tamaras födelsedag!

Grattis på 16 års-dagen lilla gumman=)

Och Kungen får ett grattis på 64 års-dagen också.
Leve födelsedagsbarnen;
Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!

torsdag 29 april 2010



Bild på Tamara och Stefan från i vintras=)

Tamara föddes sista april 1994 i Ryssland.
Samma datum fem år senare förlorade hon sitt första föl i en hage här i Norrgissjö när några Valborgsfirare för skojs skull slängde in smällare till hästarna.
Fölet gick inte att rädda och Tamara själv höll på att stryka med på kuppen, men repade sig efter ett tag.

Som tur var blev Tamara dräktig igen och i april år 2000 födde hon ett litet stoföl; Temora.

När jag var liten fick vi smällare av pappa.
Jag, syrran och kompisarna smällde ettöres, femöres och kinapuffar på sista april. Det var barn som gjorde så "på den tiden". Raketer sköts inte för himlen var ljus och elden, smällarna och sångerna var för barnens skull och barn går ju till sängs i rimlig tid.

Att ungdomar och fulla vuxna pangar omkring sig som att allt vad heter pyroteknik försvinner för alltid första maj går över mitt förstånd.
Vi sätter grimmor på hästarna i morgon och går ute och vaktar de tre hagarna ifall någonting skulle hända.
Man kan ju hoppas på snöstorm på sista april så de värsta firarna sitter inomhus, men då ska väl raketerna ändå smällas någon gång under helgen. 

Djingis har fullt upp i sin hage och förhoppningen är att nio av stona är dräktiga i morgon, på sista april.
Hur ska man få folk att visa hänsyn?
Vi som har djur har väl ingen rätt att frånta vanligt folk sina enkla nöjen och traditioner?

***************************

Idag ska vi lastträna unghästar är det tänkt.
Bizra är inte riktigt OK med att sitta fast vilket är en utmaning.
Återkommer med rapport;)

*************************** 


onsdag 28 april 2010

Orrspel


Gideå ligger inte så himla långt ifrån mina hemtrakter och allt som bär med sig minnen från svunnen barndom får mig ibland att bli helt lyrisk=)

Orrspel har jag inte hört sedan jag flyttade hemifrån, man här sjunger de in våren för full hals om morgnarna. Fast de spelar åt plantskolan till, så jag hör dem på håll när jag går till Gideåbruk.

Jag hade inte världens bästa dag igår; Två fronter med rejäla väderomslag passerade. 
På morgonen passerade stilla vårregn och det var milt i luften. När jag tog ut Amir på ridplan hade det blåst upp rejält! Han fick havre, mineraler och lite B-vitamin i en hink och sedan borstade jag honom. När jag lade på sadeln yrde det snö runt öronen på oss!!

Jag drog åt sadeln, smällde med stiglädren och klev upp på pallen från bägge sidor utan större protester från Amirs sida. Tog på honom huvudlaget vilket han inte gillade. 
Jag hade inte varit så smart att jag tagit med mig andra huvudlag eller sidepull ut på plan och ville inte lämna Amir som ännu inte går att "parkera".
Så någon uppsittning blev det inte.
Vi gick runt med sadeln, sprang runt, travade över bommar och sedan sadlade jag av.

När jag släppte tillbaka Amir hade det slutat snöa.
Gick och handlade, åt lunch och trillade sedan ihop i en liten hög i soffan och somnade. Medan jag "sov" skar det som knivar i mina stackars väderkänsliga leder. Solen lyste för fullt när jag vaknade.

Ägnade eftermiddagen till att dra bort vinterpäls från valackerna.

******************************
Idag är det soligt och frisk nordvind.
Emma "Naturliga Hovar"  kommer hit och verkar hovar idag.

I övrigt planerar vi för annalkande Valborgsfirande. Det innebär att vi får hålla koll så att firarna inte slänger in smällare och raketer i de tre hagarna samt ha färdig plan ifall detta ändå skulle hända (det har hänt förut med väldigt tråkiga följder).

Ha en fin dag, hoppas vårsolen lyser på er med=)
Kram
******************************

tisdag 27 april 2010

Över forsen, in i skogen.


När man rider ut här så leder vi hästarna över denna kraftverksdamm och uppsittning sker på andra sidan.
Att man inte rider över dammen beror på försäkringar.
Hästarna går så lugnt och fint över, men om man mot förmodan skulle trilla av hästen ned i vattnet finns det visst ingen försäkring som gäller.

Så här ser det ut nedströms.


Och såhär ser det ut ovanför dammen.
Det syns inte här, men fågellivet är väldigt rikt där så här års.

******************************
Gårdagen hängavs åt allehanda vårstädning.

Jag drog bort en himla massa vinterpäls från Bobnii och Poker, vi städade ur grillkåtan och bytte till somrigare dukar och gardiner och jag tog itu med den stora högen av algrenar som hästarna gnagt av under vintern.
Jag sågade upp alla grenar, pinnar och småträd till en stor och prydlig hög ved som nu ligger bredvid grillringen utanför kåtan.

Damerna i stohagen ville också vårstädas, så flertalet av dem tog rejäla lerbad.
Man ville nästan gråta när vita Tuscha resolut sparkade upp svart lera under magen och geggade upp marken ordentligt innan hon lade sig ned och rullade.
Bara huvudet var vitt efter det.

Fyra av damerna borstades och skrapades rejält innan ridningen (två pass igår med fyra hästar i varje) och under den torkade leran och vinterfällarna fann vi fyra, vackra ston!

******************************
Idag ska jag se vad Amir tycker om att sadlas.
Går det bra kanske jag sitter upp;)

Nu ska Djingis och hans krympande harem få vatten
På återseende!
******************************
Compassion has no limit.
Kindness has no enemy
******************************


måndag 26 april 2010

Det är gratis att drömma;)



Detta nätta lilla projekt skulle väl vara idealiskt för en Basjkiruppfödning med tillhörande kursverksamhet, får och alpackauppfödning samt ekologisk odling?

Det är hit jag går om mornarna, till Gideåbruk.
Skulle vi köpa denna gård skulle vi väl sannerligen kunna titulera oss "Godsägare" och lägga till både "von" och "af"!
*blinkar till våra kära vänner i Tierp*


Nästan hela alltet

Hem, ljuva hem..?

Entréinfart med rondell för exklusiv känsla


De två paviljongerna på var sida entreuppfarten


Här kan våra "hundburna" vänner inkvarteras då huset har hundgård (se mot paviljongen)

Det här kan ju  nödfall duga till sjukstall

Tur man har lösdriftshästar *fnyser snorkigt*


Minst sagt rejäl jordkällare



Fast egentligen, om vi ägde detta, skulle jag vilja bo i det gulliga huset till höger i bild


Då ser man mangårdsbyggnaden såhär, från andra sidan den lilla bron:


Sett från stora huset:


..och så vidare..


Vårsol=)

*************************
Ja, man kanske ska höra ifall egendomen är till salu? 
Ett stenkast från flygplatsen ligger det också och det är gångavstånd till Gideå BasjkirHästar vilket inbjuder till gott samarbete.
Får kalkylera på hur mycket jag måste dra in per vecka för att kunna ha råd med städ- och kökspersonal, trädgårdsarbetare och vaktmästare.

*************************

söndag 25 april 2010

Doften av grillat=)



Djingishagen och pojkhagen fick nya höbalar igår.
 Tuscha fick följa med oss och sälla sig till de andra damerna för att vila upp sig lite.
Jag gjorde lite markövningar med Amir på ridplan innan vi tog en promenad i vårsolen. Han gick så lugnt och fint så. En bil mötte vi, men det bekom honom inte ett dugg, skönt.

Efter lunch satt jag ute i solen och rengjorde och satte ihop ett av Amirs huvudlag och fram mot kvällen blev jag bjuden på mat hemma hos Carina med familj.
Toast med hemmagjord skagenröra och räkor till förrätt och härligt, grillat oxkött (som en gång betat här i Norrgissjö) med smarriga tillbehör till varmrätt. 
Oj vad gott det var!
Jag har inte grillat tidigare i år och bara doften av det goda som steg från de glödande kolen.. Ja det är något speciellt med mat tillagad utomhus, jag kunde knappt sluta äta*s*

Vi hade riktigt trevligt och det blev ganska sent så i morse fick jag lite sovmorgon innan morgonpromenaden.
Tvättade av de sadlar vi använder (åtta stycken) innan det kurrade till rejält i magen och jag kom på att det är vilodag, så sedan lunch har jag tagit tillvara på den;)
Ska nog ut i solen igen innan middag tror jag.
Bäst att ta tillvara på alla fina dagar vi får.

Ha en underbar söndag
På återseende;)


lördag 24 april 2010

Mot oanade höjder


Bild på Tatjaana från i vintras.
--------->
Jag har ställt upp i en enda hopptävling i mitt liv, och den slutade väldigt bra.

Ett par somrar under 80-talets senare hälft fick min far köra upp mig och min fjording Hanna till Västanfjället där min bästa kompis Pernilla bodde i Bredträsk. På somrarna brukade hon låna en nordsvensk som hette Vomino och tillsammans hade vi världens minsta ridklubb.

Vi rensade upp en grusplan och inbjöd till hopptävling en solig sommardag. Minns inte hur många vi var, men jag minns att de ifrån Börjes beställda prisrosetterna kom med lantbrevbäraren strax innan tävlingen skulle börja.

Jag lät Pernilla tävla med Hanna då hon inte brukade göra så himla bra ifrån sig vad gällde aktiviteter på ridplan över huvud taget och jag var kanske rädd för att bli bortgjord. Jag hoppade med Vomino istället. Varken jag eller Pernilla red felfritt så hon gjorde ett försök på sin egen häst också. Inte felfritt.

Tillslut var det bara ett ekipage kvar och endast en som hoppat felfritt. Pernilla övertalade mig att ställa upp med Hanna om sista ryttaren fick fel så att vi åtminstone hade en minimal chans till omhoppning. Så sista paret ut var alltså jag och lilla Hanna.

Hanna svävade över hindren som om hon var född hoppstjärna och vi gick felfritt!! Den blå rosetten jag vann är det finaste pris jag någonsin fått! Vad gjorde det med lite slarvfel i omhoppningen, Hanna hade överträffat alla mina förväntningar och andraplats i en hopptävling är stort för en hästtjej=)

Fick en grön rosett också för en "utom-palls-plats" med Vomino.

Jag brukar säga att jag slutade medan jag låg på topp, för det blev ingen mer hoppning för mig. Förrän igår vill säga..

Först löshoppade vi Bobnii (som sist han löshoppade rusade genom stängslet runt plan) och Amir med gott resultat. Amir lyfter dock inte bägge frambenen samtidigt när han hoppar, han galopperar över studsarna, typ.
Sedan var det Galinas och Tatjaanas tur och de hoppade och busade lite med oss också. Efteråt åkte så sadlarna på och det var dags för mig och Jessica att hoppa.

Alltså, ni som passerat trettio vet kanske att det händer någonting med tiden; Man är inte lika benägen att kasta sig över utmaningar på samma sätt som den orädda tonåring man en gång var.
Jag antog utmaningen med skräckblandad förtjusning!

Jäklar vad roligt det var! 
Och vad stolt jag var när Tatjaana flög (ja, jag svär, hon flööög över de små kryssen*s*) över bommarna. Jag växte flera meter=)
Än är undrens tid inte förbi. Jag, 37 år gammal på en eldröd Basjkir, kanske slår vi världen med häpnad;)

Idag ska jag markarbeta Amir lite innan vi går på en promenad i den strålande vårsolen.
Ha en fin lördag alla och krama varandra.

fredag 23 april 2010


Lilla, söta Ivanna vilar och äter middag samtidigt=)

Igår red vi ut på förmiddagen;
Carina hade Tuscha, jag hade Tatjaana och Jessica hade Tamara. Det var tänkt att Tatjaana skulle ta täten istället för ledarstoet Tuscha och det var ett uppdrag hon inte riktigt var bekväm i. När vi skulle galoppera fattade hon  inte galopp förrän Tuscha passerat henne, då gick hon hur fint som helst*s*

Men det var en fin ridtur i alla fall, jag förbluffas varje dag över hur otroligt mycket fåglar som kommit.
Hörde att det snöade söderut igår!! 
Snacka om upp-och-nedvända världen! I vintras när jag kom hit var det -36° hemma i Dalarna och runt -5° här i Gideå. Vilken tur man befinner sig på rätt ställe;)

Efter lunch löshoppade vi Lusitano och Poker och släppte sedan in dem till Amir, Bobnii, Thjibing och Tjagatai, så nu har vi en pojkhage och en tjejhage. Vi hämtade Galina hos Djingis och släppte in Tuscha och Minna till honom.
Bara lilla Ivanna kvar nu som ska hälsa på i Djingis hage. 
Bizra (som är dotter till Djingis Kahn) är enda stoet som inte kommer gå dräktig, men hon ska ju följa mig till Dalarna är det tänkt.

Idag tror jag vi ska prova sadlar och rengöra all möjlig hästutrustning.
Kan inte göras nog ofta under den leriga delen av våren. Hoppas vi får fortsatt lika fint väder så vi kan hålla till utomhus.

Ha en riktigt fin fredag och glöm inte bort att vara tacksam för allt gott.
På återseende;)


torsdag 22 april 2010

Löshoppning och lite annat

Minna, Tamara, Lusitano, Bobnii och Amir.

Lusitano är en maffig kille.
Fem år, högrest och kraftig. Han gick med Djingis tills han fick storbesök av damerna, då blev han så stygg mot Lusitano så han fick flytta.
Så fort vi befunnit oss i hagen har Lusitano kommit fram och liksom påpekat att det är hans tur nu, att få komma ut på ridplan, och igår var det så dags.
Vi tog med ledarstoet Tuscha som moraliskt stöd och förebild.

När sadeln så kom på var Lusitano så fylld av energi att Carina föreslog att vi skulle löshoppa dem så vi satte upp tre studsar efter varandra.
Lusitano hade sadeln på sig, men vi hade glömt att spänna åt sadelgjorden ordentligt. Efter lite galopp och skutt åt olika håll såg vi hur sadeln började glida och till slut nästan hängde under magen på honom. Obra.

Basjkirer är ändå rätt fantastiska hästar, det tål att nämnas igen.
Lungt och fint kommer Lusitano fram till oss och låter oss rätta till sadeln och spänna gjorden ordentligt.
Tuscha var på lite bushumör och ville hellre springa undan för våra pådrivningar, men till slut hoppade de. Lusitano var helt oberörd över sadeln.
Vi avslutade löshoppningen som sig bör; när det går som bäst.

Carina ville ändå att vi skulle upp på ryggen och till slut hängde jag över Lusitanos rygg medan Carina ledde runt honom. Försiktigt lade jag över mitt högra ben och satt så gränsle i sadeln!
Efter ett tag tyckte Lusitano att han minsann kunde det här nu och ville att Carina skulle sluta leda oss, men hon ledde oss runt på plan i bägge håll. Lusitano kändes lugn och avslappnad och jämn i stegen så när jag hoppade ned från honom var vi alla väldigt nöjda=)
Vi löshoppade Poker och Bizra också och de verkade tycka det var helfestligt.

Efter lunch löshoppade vi Amir och helbrorsan Thjibing. 
Det såg ut som de aldrig gjort annat. De hoppade helt självmant så vi "pådrivare" stod sysslolösa. Efter utfört uppdrag kom de lugnt och fint fram för att bli skrittade några varv innan de fick gå tillbaka till hagen.
Löshoppade även Minna och Ivanna med gott resultat.

************************************
Hvisdomsord af Yogi-té:
"Happiness is every human beings birthright"

************************************

onsdag 21 april 2010

Underbar vårdag!






Så här låg lille Amir när jag skulle hämta honom för markövninar igår. 
Hästar är bra livsnjutare=)

Det var så otroligt fint väder igår.
Solen strålade och det var länge sedan jag såg så mycket storspov.

Jag tog ut Amir på ridplan och han fick en hink med lite havre och ett par päron som han slukade med god aptit.
Sedan traskade han iväg med grimskaftet släpande efter sig!
Jag ledde tillbaka honom till ursprungsläget och började borsta honom och Amir traskade iväg. Jag tog snabbt tag i grimskaftet och påvisade att det var bättre att stå där han skulle stå. Han var inte så bekymrad över det utan ville gärna se sig omkring*s*
Jessica fick stå och klia Amirs huvud medan jag skrapade bort vinterpäls ur hårremmen och sedan gjorde vi några övningar för att se hur mycket NH Amir mindes.
Lite minns han, så nu vet jag vad jag har att jobba med.
Ska öva det där med att få honom att förstå fördelarna med att stå stilla.
Han följde efter fint i alla fall, på behörigt avstånd (zon), både i skritt och trav och han verkar väldigt nyfiken.

På aftonen vände vinden och det friskade i ordentligt. Jag red lilla Ivanna, en väldigt söt men lite märklig Basjkir som jag inte haft så mycket till övers för. Men hon överträffade mina förväntningar. 
Sån't gillar jag!

Red med på ett pass på ridplan och sedan red vi ut.
När vi vände hem hade vinden mojnat och vi kunde njuta av det vackra, ihärdiga skymningsljuset som bara finns i Norrland.

Unghästträning väntar idag.
På återseende;)
***********************************
Dagens Yogi-té-visdomsord:
"Let your Heart speak to other Hearts"

************************************

tisdag 20 april 2010

My newest BFF

(Best Friend Forever)

Ibland är det som att man känt varandra en hel livstid.

Igår släppte vi över Bobnii till Amir och Tjagatai och det såg ut som ett kärt återseende. Lite märkligt kan tyckas då Bobnii och Amir aldrig träffats förut.
Jag som har något av en buddistisk livssyn tror ju att "riktiga vänner alltid ses igen", på ett eller annat sätt.
Särskilt Bobnii verkade överförtjust i att ha funnit en bästis!

Då det gick så smärtfritt fyllde vi på med Amirs helbror Thjibing.

Noga undersökning av Thjibing, även av Bobnii som gått ihop med honom senaste tre månaderna.
Sedan bar det av:


Tjagatai blev i alla fall glad att få tillbaka sin vapendragare Thjibing, han hade gått och surat lite över Bobnii och Amirs vänskap.
Vi förde inte över fler hästar igår, det två paren verkade ha det rätt bra tillsammans.

Nu ska vi strax förse Djingis och hans harem med hö och vatten, men jag kikar in senare.

**********************************
Dagens Yogi-té-visdomsord:
"Your strength is how calmly, quietly
and peacefully you face life"
**********************************
11:45
Jag har ridit Bizra!!

Det gick faktiskt riktigt bra, hon kändes helt OK med att jag satt på ryggen. Man känner ju när en häst spänner sig, men hon var cool.
Se'n att allt inte sitter med alla hjälper, hon är ju faktiskt en unghäst, det kommer väl. 
Både för henne och för mig, jag är ingen världsmästare i unghäst (än).
Praon Jessica som är med oss i veckan red Tamara.

Nu är jag tokhungrig och ska åtgärda det snarast! 
Sedan ska jag ta ut Amir på ridplan och markarbeta honom, se vad han kan och så.
Jessica får bistå mig och vara grindvakt.

På återseende;)
**********************************

måndag 19 april 2010

I Djingis' hage



Djingis Kahn har dambesök;
Kalinka, Gejscha, Hinica, Galina och vackra, eldröda Tatjaana (bilden).

Jag skulle nog kunna stå i flera timmar och bara titta på hur den lilla flocken kommunicerar. Jag gick ned till Djingis' hage i går kväll med några vattenhinkar och det var svårt att slita sig därifrån.

Hingsten pratade, gick och luktade, närmade sig Hinica (som äntligen verkade kärlekskrank), Tatjaana gick emellan, Galina som tidigare vaktat på Hinica stod och åt med Gejscha och sneglade mot Djingis' förehavanden, Kalinka höll sig mellan Tatjaana och Djingis.. 
Ja, vem behöver TV med sådan underhållning*s*

Vi släppte in busen Tjagatai till Amir igår. Han var rätt tuff i början mot den lille nykomlingen, men Amir hann undan och visade att han minsann kunde använda bakbenen också! På aftonen när jag kollade till dem var de inte bästisar, men gick rätt nära varandra ändå. I morse gick jag förbi hagen på träningsrundan och då stod tillsammans och åt. När jag gick tillbaka låg de bredvid varandra i vindskyddet=)

Idag ska vi slussa över fler hästar och se hur det går. 

Tänk att jag får den stora ynnesten att möta våren två gånger i år!!
Det skiljer inte så mycket mellan Gagnef och Gideå, en knapp vecka ungefär. Mer snö här men dagarna är i gengäld lite längre. Härligt att se landskapet förändras för var dag när snötäcket drar sig tillbaka.
Storspov, tofsvipa, trana och sångsvan sjunger in den nya årstiden och jag är tacksam över en frisk nordlig vind som förvisso biter rejält, men den gör att det inte töar allt för fort. 
Lera är ju aldrig kul.

Mitt Yogi-té-visdomsord för dagen:
"Travel light, live light,
spread the light, be the light"
Låter som jag på resande fot i Gideå, bland mina älskade Basjkirer=)

Ha en underbar vårdag!

söndag 18 april 2010

Min första Basjkir!!





Här hämtade vi Amir Kahn.

Hade jag vetat att han stod mitt bland Norska fjällen hade jag nog varit mer orolig över att vi bytt till sommardäck, men vi hade en sagolik tur hela vägen, fram och tillbaka och upp till Gideå med väglag och väder.



Här leder jag Amir från hagen till transporten.
Jisses, det ser verkligen ut som att Amir är en liten ponny på den här bilden. Han är förvisso liten, men inte såhär liten..


Inne i transporten fick han plötsligt för sig att försöka krypa under bommen och en iskall hand grep om mitt hjärta. 
Nåja, ingenting dramatiskt skedde, vi sänkte bommen, satte fast Amir och ett hönät och sedan gick allting bara toppen!

Vi stannade några gånger under vägen. Amir åt lite och lekte med vattnet jag erbjöd. Han stod på alla fyra lugnt och fint hela vägen upp till Gideå.
Vi rullade in på Carinas gård klockan åtta på kvällen och lastade ur.

Amir såg verkligen ut att känna igen sig! 
Jag ledde honom ned till de andra som ställde upp sig på rad längst staketet och hälsade Amir välkommen. Han svarade artigt tillbaka.

Han fick gå själv i natt och nu på morgonen gick han genast fram och hälsade när jag kom för att se till honom och de andra. I andra hagen kastade sig nästan Bizra i min famn, härligt!!
Senare idag ska vi slussa över hästar till Amir.

Stefan ska köra hem idag så jag ska vara lite trevlig med honom nu, inte bara sitta vid datorn;)
Kikar in senare, på återseende.

lördag 17 april 2010

Lägesrapport



Vaknar i en rätt så skön säng på vandrarhem i Idre.
De stängde kl 18:00 igår så det låg nyckel ute i ett kuvert åt oss. De öppnar igen kl nio, men då har ju vi redan åkt..
Eftersom vi tar samma väg tillbaka över gränsen så får vi springa in och betala då.

Vandrarhemmet bebos av väldigt glada människor;
De skrattade högt igår och de skrattar högt nu på morgonen. Men jag föredrar människor som skrattar än sådana som skriker och gråter.

Spännande dag väntar, hoppas vi har turen med oss och vind i ryggen så vi kommer fram till Gideå utan missöden och i hyfsad tid.

På återseende;)

fredag 16 april 2010

Reseförberedelser


Inledde denna strålande, vackra dag med en lite längre power walk med Ludde.  Den sista på fem veckor och Ludde ansträngde sig verkligen för att jag inte ska sakna honom, hrrmmpff..

Kl tio ska vi vara på banken och sedan bränner vi iväg in till Borlänge för att provientera. Sedan hem och äta lunch (resterna från en helt ljuvlig cocos-currygryta från igår) och sedan ska det packas för fem veckor.

Stefan och Calle får åka till Falun och hämta transporten medan jag lagar middag (har ingen aning om vad än. Det får bli det som ligger närmast på Ica Maxi), sedan får vi lasta bilen och dra iväg mot Idre där vi bokat rum på vandrarhem.

I morgon i ottan åker vi så över gränsen och hämtar min efterlängtade Amir Kahn=) Samma väg tillbaka till Idre och sedan har vi hittat en rätt bra väg upp till Gideå. 
Tror det var 52 mil upp till Örnsköldsvik.

Spännande värre;)

*****************************

De ringde från guldsmedsbutiken i Leksand igår och ville beställa ringen.
Vi var dit för ett tag sen och tittade på den vackraste safir jag någonsin sett!
Ja, jag har inte sett så många safirer, men denna måste vara den vackraste i hela världen och den ska sitta i min ring=)

Nu är ringen beställd.

*****************************
17:10

Nu lättar vi mot Idre;)

onsdag 14 april 2010

Har inte tid för bloggen i veckan då det är projekt och skarpt läge.

Jag fick denna jättefina bilden på Tjudo Kahn av Carina idag. Snacka om att fotografen fångat ett ögonblick!

Hoppas du har det bra där du är, Tjudo.

måndag 12 april 2010

Sov gott Tjudo Kahn





Tjudo betyder Mirakel
och visst var det ett mirakel att han trotsade veterinärens besked att han, när han var en vecka gammal, endast hade 25% chans att överleva.

Han såg dagens ljus i Norrgissjö, Gideå år 2000 och den spinkige lille killen växte upp till att bli en stor och präktig gentleman. Som tvååring blev han Best in Show med 39 poäng på premieringen. Tjudo har alltid artigt tackat sin ryttare efter ridturen med ett lågmält gnägg.

Jag påbörjade min praktik på Gideå BasjkirHästar i januari i år och jag tyckte Tjudo var så maffig; En stor, härlig kille med en underbar hårrem som skimrade som i ljus pärlemor. Jag har tidigare skrivit om honom här i min vildhästblogg.

I fredags röntgades Tjudo på ATG-kliniken i Umeå då han sedan i vintras uppvisat hälta. Veterinären diagnosticerade fång, vilket Tjudos ägare och uppfödare, Carina, inte riktigt trodde på.

Det visade sig att han hade långt gången ringkota bägge fram samt fraktur efter en olycka i höstas. Beslut togs om avlivning.
I går fick Tjudo avsluta sin tid där han började den, hemma på gården i Norrgissjö och nu springer han obehindrat och utan smärta på de evigt gröna ängarna. 

Jag återvänder snart till Gideå för en ny praktik, och det kommer kännas märkligt att han inte finns där. Inte i fysisk form i alla fall.
Många är det som bevarar Tjudo Kahn i ljust minne, jag är en av dem.


Tack!


söndag 11 april 2010





Efter en kylig natt kom en underbar, strålande morgon med mycket fågelkvitter.

Jag hoppades och hoppades på fint väder igår men det var mulet och griningt i vinden. Nåja, jag hade sol i sinnet och propsade på en picknick uppe på Djurmo Klack.

Stekte ihop strimlade kycklingfiléer, lök, kryddor och salsa som jag virade in i varma fullkornswraps med vitlöksyoghurt. Virade om i folie och in i foliematlådor.

Jag var beredd på att det skulle vara blött längst leden och det var det. 
Längre upp mot toppen låg det mycket djupare med snö än vad jag trott och trots hyfsat vattenavstötande goretexkängor var fötterna dyngsura när vi kom upp.

Maten var dock varm ännu när vi kom upp och sköljdes ned med en, efter den tunga vandringen, välbehövd och väldigt god öl. Ludde snodde alla handskar han hittade och lade ut dem på berget.
Vi såg varken Bubo eller falk, men det var ändå härligt att sitta där uppe och titta ned på hela Djurmo, åkrar, sjöar, skog och Dalälven.

Vandringen uppåt gjorde mig varm och när vi gick den enklare vägen ned fick jag aldrig riktigt upp värmen, så idag, när solen lyser, är jag förkyld.
Men jag ska trotsa det och ta med en hund på promenad till affären. Älskar att känna solens värme på min kropp efter den bistra vinter.

Nu ser jag fram emot en väldigt spännande LIA.
Det är bara en vecka tills jag och Amir är i Gideå och jag kommer att vara med om en massa nya, spännande saker som blir värdefulla erfarenheter i framtiden.
 Det verkar klart med en bra bit mark på andra sidan vägen här också. 

Framtiden ser ljus ut och ute lyser solen.
Ha en riktigt fin söndag, på återseende;)

***********************************************

Nu springer Tjudo Kahn på de evigt gröna ängarna utan det minsta ont i hovarna.
Han fjädrar fram och hälsar de andra med ett dovt gnäggande.
Han sänker sitt huvud och betar av de fräscha, gröna stråna som växer i lunden och finns där med sina fränder som också är befriade från smärta.

Vila i frid, stora killen.

***********************************************