Vintertid

Mysbänken på vår utsiktssten

På våren tar man fram utemöbeln, på hösten ställer man tillbaka den.

Ja, det är så jag kommer ihåg vilket håll man ställer klockan åt. Vilket är helt onödigt, det ska väl inte behövas en regel för att komma ihåg att man ställer bak klockan för att få tillbaka timmen som stals i våras till förmån för ljusa kvällar??

Hur ska man annars göra för att få tillbaka en timme?

Det går ju bara att vrida uret åt ett håll liksom..

Mysbänken lämnade jag ute i hopp om härliga brittsommardagar när vi skulle kunna sitta ute och njuta av sprakande höstväder och varma vindar, men Brittadagen har kommit och gått utan sommar så nu åker bänken tillbaka in i porten.

Idag ska jag till Norrgissjö och rida Tuscha

men först ska jag in med en brödform i ugnen och sedan linda Kalinkas framknän med Back on Track för andra dagen.

Hon verkade lite fundersam över vad vi gjorde (vet inte om den 17-åriga damen någonsin fått benen lindade) och eftersom Basjkirer är kluriga krabater så fanns ju riskan att hon själv skulle pillra av sig lindorna och paddarna, men de satt där de skulle när jag tog av dem fyra timmar senare.

Ha en fin söndag nu

Kram/fru Jonsson

Dagens Dravel II

Minns ni när jag radade upp några gamla trälådor på gamla gjutjärnsspisen i gamla köket?

Lådor som skulle få nya liv och nya uppgifter?

Jag är sådär förtjust i vitmålat och skabb-snyggt (oh ja, ni vet vad jag syftar på, men tar jag uttrycket i min mun en gång till kräks jag), men min make vitmålade denna lilla pjäs som jag tänker mig ha hängandes på väggen i hallen eller annat rum.

Nu när vi fått ett något provisoriskt vardagsrum så var jag ändå snabb med att boa in det med min älskade skänk och några fina lampor.

På skänken satte jag också "vägglådan" och satte in det enda (sorgligt nog) foto jag har av min älskade far så han också får titta lite på TV .

Hyllan under härbärgerar ett gammalt fickur som otroligt nog har lyckats hänga med mig från det att jag som 16-åring flyttade hemifrån.

En bedrift!

Tror det har tillhört min farfar, men är osäker.

Jag måste säga att jag faktiskt saknat mina föräldrar extra mycket sedan vi flyttade hit. Dels beror det på att jag aldrig, sedan flytt nr ett, bott så nära föräldrahemmet men till stor del att vi nu har ungefär den typ av boende jag är uppvuxen med.

Min mor och jag brukade ha långa, givande telefonsamtal.

Allt från att vi hjälpte varandra med korsord, vanligt skitsnack, skvaller om folk i byn (jag fattade sällan vilka de var men nickade med, haha), vilka fåglar som satt utanför fönstret, recept, vintips, vårtecken..

Jag hade behövt de samtalen nu.

Korsorden klarar jag och det är inga problem med vare sig recept eller vintips, men vem bryr sig om vilka fåglar som sitter och pillrar ut isolering vid fönstren?

Vem vill höra om grävlingsspår eller hur snön lägger sig på stenarna? Nu hade jag verkligen velat ställa frågorna om hur de hade det, på den tiden när mamma och pappa flyttade ihop, när jag var fem (jo, det stämmer. Annorlunda, minst sagt), hur det var med småbruk och allt..

Pappa var inte så mycket för telefonsamtal,

Han ville mycket hellre att man kom dit i person och bodde där ett tag. Gick runt och sparkade på dragmotorn uppe på ladugårdsvinden, tittade för hundrade gången på gamla risselsläden lagrad ovanför korntorken, petade i gamla verktyg, pratade om hästhållning förr och nu etc.

Sån't gjorde jag och pappa.

Jag saknar allt det där extra mycket nu.

Nåja, det var en tanke bara.

"Ville bara skriva av mig"

**********

Nu doftar en underbar portergryta på spisen och degen till baguetterna (med kruskakli, vitlök och oregano) jäser här.

Helt otroligt faktiskt hur jag klarar mig utan de jämarns degkorgarna man ska ha nu för tiden. Folk har bakat bröd sedan elden uppfanns, men nu har de äntligen kommit på de välsignade brödkorgarna! Min baguette-deg får jäsa i en plastbunke med en blå/vit kökshandduk över sig. 

Kanske borde ge en skäms-kudde till degen också då den är så.. ja, 2008 liksom.

**********

Avslutar med att skicka en bamsekram till min storasyster (låt oss kalla henne.. Blharriet, hehe).

Hon ringde mig igår för att hon läst i min blogg att jag skulle in till stan och hon ville ses. Jag ville också ses, men jag hade inte tiden och dessutom är jag inte så social när jag grubblar mycket (som jag gjort rätt mycket nu). Men jag hoppas vi kan ses snart.

Ni får hemskt gärna komma hit och ta med lilla underverket, rondellvalpen, som jag kallar henne. Ludde och Izor vill träffa henne och jag vill ta kort!

(PS; Hade Popcorny haft en hemsida hade jag länkat här;))

**********

Nu ska jag baka och laga mat.

Ni får ha en jättefin helg och krama varandra mycket.

Var glad över att just du får lämna fotavtryck på denna jord och minns att någon gång kommer en lite parvel att ta jättekliv i just dina fotspår.

Även om du inte har "egna" barn.

Puss och kram /fru Jonsson

Svensson-Jonssons

Utlovad bild av den skittrendiga väggen

Med gemensamma krafter fixade vi till ett vardagsrum igår och vi låg hela familjen i soffan och åt godis, chips och morötter o vitlöksdipp tills magen stod i fyra hörn och det började trilla plockgodis ur öronen på oss samtidigt som vi hissade och dissade Idol-deltagarna.

Svensson-fredag

fast utan tacos, vi gjorde egna pizzor istället.

Mina utan ost förstås.

Ikväll blir det portergryta på älg med stekt vitkål till.

Tror jag ska baka en rabarberkaka idag också.

Det är dåligt väder idag, så jag är huslig.

Puss o kram

/fru Jonsson

Reclaim the Myssoffa

Ludde på kudde

Det här är något jag (och andra familjemedlemar) saknar;

Att mysa med hundarna bland en massa filtar och kuddar i vår stora, härliga soffa, införskaffad just för det ändamålet.

Eftersom vi prioriterat annat så är fortfarande vardagsrummet och ett rum till innanför ogjort. "Rummet innanför" skulle bli sovrum för herrskapet, men nu trivs jag så bra i gamla köket uppe, så det kanske blir ett TV-fritt allrum, blivande matsal typ.

Det sorgliga med det rummet är att det finns en gömd kakelugn där och om jag var lite mer anarkistisk i mitt inredande hade jag slitit fram den, men tyvärr är parketten lagd efter ugnen spikats för och då vi inte har vare sig lust eller råd att lägga in ny parkett i vår hyrda gård så får ugnen förbli gömd*snyft*

Den går ändå inte elda i men jag är så förbenat nyfiken på hur den ser ut!

Strunt samma;

Jag vaknade i Vargtimmen och kunde omöjligt somna om. Ofta när månen står i nedan har jag svårt att sova, måste ha extra många tankar i lilla kålan då.

Klockan fem började det lukta rök (flispannan drar bak glöden ibland, då blir det rökutveckling) och halv sex kunde jag inte ignorera det mer utan gick ned och höjde frammatningspulsen.

Lite tidigare och kortare power walk med hundarna, för jag tänker mig vara inne i stan exakt kl tio, så det passade fint.

Jag är lite kreativ just denna tiden i månaden (månfas, PMS, vet inte ved det beror på..?), så under de tidiga morgontimmarna gjorde jag upp en plan;

Reclaim the myssoffa!!

Ja, jag kan ju inte spackla, sätta upp väv, måla, sätta upp dyröres gardinstänger med tillhörande antika gardiner, fixa belysning, slipa golven ordna stilleben (börjar förakta det ordet, ärligt alltså) och arrangera precis allt, men om jag kan flytta om i röran där i blivande vardagsrummet och hjälpligt rengöra golven och trolla upp gardiner så fixar jag nog en myskväll som hela familjen kommer uppskatta.

Vilken utmaning!

Avslutar med en annan sak jag saknar:

Ja inte just platsen (Djurmo i Gagnef kommun), men den härligt, fluffiga snön=)

Här har all snö försvunnit, men det blir en fin höstdag idag, så det gör inget.

Nu ska hästarna byta hage!

Ha en fin dag, kikar in sen om jag har tid;)

PS

När jag kikar in i vardagsrummet och sedan sneglar i en av mina inredningstidningar ser jag att de skabbiga väggarna där inne (grundmålat vitt över an kräkful lila nyans) är skiiiiiiiiiiiiittrendiga!

Vilken jäkla tur att jag inte är så trendkänslig*s*

Bilder kanske kommer men jag lovar inget

DS

"Kompisar" som gärna lånar

..men ogärna betalar igen.

Min make har en "kompis", låt oss kalla honom.. hmmm.. Blandreas.

De har känt varandra ganska länge, jobbat ihop, haft affärer ihop, när en haft det knapert har den ena fått stötta sig på den andre etc.

Blandreas

(OBS, bilden är ett montage, endast huvudet tillhör personen som omnämns)

När Maken jobbat i Norge har införtjänade pengar passerat Blandreas momsombud innan de har kommit till oss, för så funkar det i Norge, momsombud är viktiga.

I somras så kom aldrig införtjänade pengar (nämner inte hur mycket, men extremt mycket mer än tusenlappen som nämns söderut i berättelsen) och vi hade det rätt så knapert (som en del trogna läsare kanske minns). I Norge hade folk semester, så även alla momsombud och vi sattes på ofrivillig semester då vi helt enkelt inte hade råd att ens göra iordning här hemma.

Det visade sig, när folk återkom till sina jobb att momsombudet betalat ut min makes förvärvade pengar som lön till Blandreas anställda.

Lite surt när vi fick veta att vi kunnat haft en lite gladare sommar.

Hur som haver, när misstaget uppdagades

hade Blandreas det lite kärvt. Husrenovering och dyskalkylektisk sambo som hemmaekonom hade gjort att det var minst sagt ebb i kassan i det Blandreasiska hemmet, så trots att vi var i stort behov av att klara upp vår ekonomi så lät vi en stor del av skulden bero så länge.

När så Blandreas ringer och vill ta över lägenheten vi har någon månad kvar på i Dalarna för att sambon (låt oss kalla henne.. hmmm.. Bltina) vill ha en Time Out blir vi dels ledsna för Blandreas skull eftersom han nu skulle få ännu två ungar på avi utöver de tidigare, men lite glada över att slippa hyran med vår minst sagt ansträngda ekonomi.

Vi blåser ner och städar ur lägenheten, men får inte plats med sådant som finns i förrådet (vinterdäck till bilarna, etc.), men det är OK, det kan vi hämta sen.

När vi försökt få tag på vinterdäcken (det är vinter här nu) och de eftersläntrande pengarna har Blandreas gjort sig osynlig på alla möjliga sätt. Men sista tiden har det dock nåtts vissa framgångar i kommunikationen och pengar skulle utbetalas.

Frågan var nu bara "Hur mycket?"

Det hör till saken att maken lånade ut sin firmabuss till Blandreas ifjol för täta resor mellan Tyskland och Norge (ja.. ni kan tänka själva) och på en av dessa resor pajade ett däck med fälg.

Under däckbytet slets också viktig utrustning sönder, tror det har med låsning på bromsar och att undvika sladd när det är halkigt (jag är ingen mekaniker, ser bara vad det står på de blinkande lamporna)att göra.

Att detta skulle betalas verkade inte vara glasklart för Blandreas, som lånat bilen flera, flera gånger för de långa resorna med tung last.

En annan sak som åtminstone jag stör mig på är att Blandreas låtit oss veta att "Time Outen" var skenbar; (ex?)sambon tjänar 17 000:- extra/månaden i bidrag för att de delat på sig!

Helt fantastiskt!

När det stod klart för mig att det inte kommer pengar idag heller (trots att Blandreas lovade igår och sände mig SMS idag att det var gjort) så ringde jag till (ex?)sambon Bltina, eftersom det var hon som ombesörjt inbetalningen enligt ovan nämnda SMS.

Tillägger att jag var rätt så sur eftersom jag inte ätit lagad mat sedan i tisdags (ni tror säkert jag överdriver, men så jävligt är det här. Jag ser till att Kalle får mat, thats it!).

Bltina

(OBS, bilden är ett montage, endast huvudet tillhör personen som omnämns)

Det blev ett fruktansvärt obekvämt samtal.

Det är nog utan konkurrens den sämsta lögnare jag någonsin talat med. Jo en tusenlapp (????!!!?????) hade hon satt in; På fel konto!

Och så som de såg på det var ju frågan ifall Blandreas var skyldig några pengar över huvud taget. Det var företagskonton hit och dubbla skatter dit (jag går inte in på moms över EU-gränser, men det finns typ inte inom den branschen, så.. dålig ursäkt) och kontanta uttag och däck visste hon inget om och rösten blev skakigare och skakigare och till slut så upphörde telefonen helt enkelt att fungera.

Fick ett SMS senare av Blandreas, efter att jag påpekat misstaget, att vi skulle ge oss.

Så, det blir ingen middag idag heller

(Kalle ska få en fiskbit och blandad pasta, hundarna får blodpudding och ris, det är ju inte deras fel liksom).

Alltså, vänner, de kommer och går. Världen är full av vänner jag ännu inte mött. 

Men en riktigt bra fiende, de är sällsynta

S*t*ns j**la sk*t BLOGGER!!

AAAAaaaarrrrrrgghhhhh!!!!!!!

*sliter mina blonda lockar i förtvivlan*

HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP!

Kan någon vänlig själ tänka sig att hjälpa mig med min bloggdesign??????????

Nu avber jag mig kommentarer om nya designen (om de är dåliga, hehe), den tänker jag behålla en stund, men hur in i h*lv*t*ts alla glödhetaste smådj*vl*r ändrar man bredden på hela rubriksgrejsimojset???

Ända sen jag startade bloggen har jag avundsjukt tittat på alla andras fina, långa rubrikfält som innehåller bild, utsuddad bild, bild och rubrik med beskrivning etc. och jag får bara en futtig bild i vänstra hörnet med texten bredave (bredvid) och jag är ta mig fan less på det nu!

Jag kan också få en jättestor bild som tar upp halva bloggsidan, det vill jag inte heller ha. Är jag kräsen månne?

Bloggerhjälpmedlet förstår inte min fråga (måste vara en man) så nu vill jag ha er hjälp. Det kan ju omöjligt bero på att jag har Mac?

Saker ska bli enklare med Mac, det är ju liksom hela tanken..

Hjälp, någon..?

*surar*

När jag lugnat ned mig kanske jag bättre kan förklara vad jag menar, utseendemässigt. Utan konstiga, påhittade ord och asterisker;)

Skolplanscher och nostalgi

När någon säger ordet "skolplansch" ser jag alltid för mitt inre öga en gammal plansch med storkar. Inte just denna, men det var den enda jag fann nu.

Att jag skriver om skolplanscher just idag är ingen slump, i en av de bloggar jag helst läser pågår en utlottning av just nämnda utsmyckningar, så kika förbi där och lämna ett avtryck så har även du chansen att vinna:)

När jag får har pengar över ska jag fråga min syster om jag får köpa några skolplanscher av henne.  Efter att våra föräldrar gått bort köpte hon föräldragården och hon och hennes familj har gjort ett fantastiskt jobb med att rensa upp där.

Det hade kunnat bli en väldigt intressant blogg, men det har ej funnits tid med sådant när uppdraget varit att röja en stor gård där inte en pinal slängts sedan 1978 (I'm talking tidning, syltburk, trasiga kläder, ALLT), och genom åren har där också samlats gamla släktingars "oslängda" saker, liksom drivved, från ladugårdens innersta gömmor till tredjevindan på huset.

Helt fantastiskt har det varit att se de fynd som fanns bland bråtet och jag är inte ett dugg missunnsam över de fynden, de är väl värda den lönen för mödan.

Bland fynden finns gamla roliga burkar och hinkar, en otroligt vacker hushållsvåg, ett skrivbord (bland andra möbler) och en hel hög med gamla skolplanscher.

Bara för att nämna några.

Faktiskt känns det som att gå på en bättre loppis när man rotar runt där (det kanske lät fel, men jag älskar "bättre loppisar"), haha.

Och en hel del nostalgi är det förstås, men det är konstigt med nostalgi tycker jag;

Jag kan känna nostalgi när jag ser en sak jag inte haft kontakt med på 30 år, men hade jag inte sett den mer hade jag aldrig, någonsin saknat den.

Någon som fattar vad jag menar..?

Nämen nog om det.

Vad häckar ni här för, spring in till Tove och signa upp er i utlottningen!

Fridens/fru Jonsson

Fågelliv

"Pärluggla på dagkvist"

Akvarell av Gunnar Gebbe Björkman

Det hade fallit lite pudersnö i natt. 

Månen tillsammans med nysnön skapade ett magiskt ljus på vår morgonpromenad, det var som att gå i en härlig sagovärld. Lite juligt till och med med snön och stjärnorna ovanför.

Då hör jag någonting som jag inte hört sedan jag bodde hemma; 

En pärluggla!

(Klicka på länken och hör den låter!)

Jag och hundarna stannade och lyssnade och jag blev alldeles lycklig.

Pärlugglor sjunger förvisso bara när de är ensamma, men bara närvaron av ugglor visar inte bara på att det är mycket gnagare, utan även att gnagarna är friska och fria från gifter.

När jag släppt över hästarna till vinterhagen så översvärmades de av talgoxar som satt och plockade ur deras täta hårrem. En morgonritual jag sett att talgoxarna har och det är ju ett riktigt Kodac-moment så jag sprang in efter kameran (Olympus, inte Kodac, haha), men missade ögonblicket förstås.

Men det händer nästan varje dag, så det kommer fler tillfällen.

Himla sött är det i alla fall och Bizra ser ut som att hon försöker prata med småfåglarna:)

Nä, nu ska jag försöka trycka i mig en supertidig lunch för att orka med uteritt.

Jag får skjuts som tur är (sommardäcken är fortfarande i Dalarna) och blir hämtad vid elva.

Jag ska rida på Amir!

Jättemysigt

På återseende

(PS missar ni dagens Efter Tio med Malou så se det på TV4 Play eller annat, det handlar om den helkassa  maten vi väljer att äta varje dag och i synnerhet natriumglutamat i dagens avsnitt. Ingen nyhet för mig, men fler borde få upp ögonen)

Leksakshäst

Minns ni den här?

Det är en liten leksakshäst som min make fann när han hjälpte mig röja ur det som blev en selkammare. Den har förmodligen stått på hjul och dragits fram av någon lycklig liten unge någon gång.

Nu har jag limmat man, pannlugg och svans av garn som jag sedan särat på och försökt klippa till. Den är ännu lite ostyrig i frisyren, men manen ska få hänga till sig lite innan jag färdigställer den

Så ser den för tillfället ut i sin nya outfit

Den har flyttat från selkammaren in till köket där den står mellan mina pelargoner och ser lite spjuveraktig ut. Såhär på kvällen vart det ingen bra bild.. lite bättre när jag ställde den på köksbordet.

Jag tycker den blev riktigt gullig=)

Tur maken kom ihåg hur barnslig jag är (fast han kallar det "söt").

I morgon ska jag till Norrgissjö och rida ut på Amir.

Det skulle visst bli klart och kallt, helt perfekt!

Längtar.

Nu en stor kopp kvällsté och sedan godnatt.

 Dagens röjning känns rejält i kroppen, men det ger lön för mödan; Damerna är mer och mer nyfiken på vad skogen har att erbjuda och de var faktiskt inte så ivriga på att byta tillbaka till hemmahagen på kvällen.

Det känns hoppfullt.

Och nu har jag röjt så ett vindskydd får plats. 

Sov sött, hoppas du har någon att krama om inatt.

Jag får nöja mig med en tygtiger och kanske en lurvig, vit (nåja) storpudel, men det är bättre än inget.

/fru J

Hoppråttan lever!

Bild från morgonpromenaden med vovvarna

Det var mer snö igår, helt vitt faktiskt, men plusgrader och blåst tog bort en del igår.

Under gårdagens morgonpromenad så var det skoj att se alla djurspår. Man förstår på ett annat sätt vad hundarna reagerar på när man ser spåren.

"Vår" räv hade sin övergång där jag trodde, men det var inte så intressant med rävspår som jag trodde. Hundarna har reagerat väldigt mycket när de sett räven, men bara spåren var inte så spännande.

 Grävlingsspåren däremot var ohyggligt intressanta!

Men det kanske är för att grävlingen drar tassarna efter sig och nästan släpar magen i snön till skillnad från rävens prydliga, trippande pärlband av tasspår. Eller så har grävlingen helt enkelt mer fotsvett.

Möss, sork, fler rävar och grävlingar samt något enstaka rådjur såg vi spår efter runt byn.

När vi kom hem och släppt ut hästarna så ser jag små jämnfota-skutt-avtryck. Från den skyddande platsen vid trappen som vi byggt upp på den stora stenen och till huset var det skuttavtryck.

Kängurumusen lever!

Dålig mobilbild av "Skuttis"

Undrar vad det är för något?

Vi har inga råttor i huset (än, peppar, peppar), men en liten påhälsning har vi haft i skafferiet där ett pyttelitet hål gnagts på en liten säck med hundgodis, jag är övertygad om att det är den!

Att hopp-råttan inte är vegetarian förstod jag när den ratade min morotsfälla, och varken morötter eller vitkål (eller något annat för den delen) var rört, endast hundgodiset.

Renlig är den också för det fanns inte den minsta lilla plupp efterlämnad.

Är det ok att "mata" den vid stenen?

Lägga ut lite isolering kanske?

Brödbak, matlagning och röjning står på schemat idag.

Ha det fint/fru Jonsson

Jaktmåne del två; Hetsjakt

Det här är helt jävla makalöst!

Nu har Stefans exfru ställt till det igen!

Det räcker inte med att vi flyttar 55 mil från satmaran, hon fortsätter, livrädd att måsta lämna ifrån sig någonting från det tidigare äktenskapliga boet, att skapa oreda i vårat liv.

Nu får vi ställa in allt vi planerat idag och åka in till polisen.

Jag lovar, fortsätter hon trakassera oss ska jag hänga ut henne med bild, namn och personnummer och berätta ALLT!

Återkommer!

*************

Jaktmåne över Västergissjömon

Mätt och belåten efter magiskt goda älgfärsbiffar, sås och pasta. 

Hur kan man påstå att älg blir torrt? Detta var sannerligen en middag för kungar*burp*

Vi är ensamma hemma i helgen, jag och maken och det är faktiskt rätt skönt att bara ha varandra att bry oss om=)

*************

Jag orkar inte gå in på all skit tokkärringen ställt till med, men det är faktiskt så att man börjar skratta när hon begär besöksförbud trots att vi flyttat långt bort och inte haft någon kontakt över huvud taget.

Hon lär väl få igenom detta också, så brukar det vara och eftersom Kalles lillebror (snart 14 år) inte får ha mobiltelefon så blir det fortsatt omöjligt att få tag på honom samt lika omöjligt för Kalle att få tag på sina personliga ägodelar.

Vi begärde handräckning på Stefans bokföring som hon skulle lämnat till bodelsförättaren för snart ett år sedan och begärde samtidigt handräckning för Stefans och Kalles personliga tillhörigheter. Grejen med handräckning är att man måste vara mycket specifik och Kalle minns inte, efter ett och ett halvt år boendes hos oss, vad han har kvar/vad hans mor vägrar ge honom.

Alltså kan handräckning inte genomföras för personliga sakerna, endast bokföringen.

Ja, det var ett litet, litet exempel på de vansinnigheter som är vår vardag.

*************

Dagen blev inte helt förstörd.

Polisen vi pratade med var väldigt trevlig (återigen; Myndighetspersoner vill ofta väl och är otroligt kunniga), bilturen extremt spännande och efter några hastiga gårdssysslor lade vi oss i badkaret och öppnade en flaska vin.

Innan middagen flyttade vi över damerna till sin älskade hemmahage (höet fortfarade orört nere mot skogen i vinterhagen) och nu är vi som sagt väldigt nöjda efter ett gastronomiskt fyrverkeri i smak och känsla (och mysighet med massor av tända ljus).

Nu gör vi taberas på hela skafferiet och önskar er alla en extremt trevlig helg.

Jaktmåne snett bakom Kalinka*s*

Jaktmåne

Damerna står i hemmahagen och tittar över i vinterhagen

Snön föll tätt igår och vinden var hård. Riktigt mysigt och damerna höll sig i hemmahagen ute i dungen och vid skogsbrynet trots att de har vindskydd med mat, lyse och saltsten. 

Det är visst bättre att vara ute och låta sig snöa över. Det blir nog varmt och gott med den hårremmen.

Det ser ut som att de vill gå ner i vinterhagen, men skenet bedrar.

Eftersom de har hela skogen full av mat men vägrar gå dit har jag vägrat lägga ut hö åt dem där. De är runda och go'a och svälter absolut inte. men de har gått och betat ned det sista, ynkliga höstgräset istället för att gå upp i skogen.

Idag lade jag ut hö åt dem i vinterhagen eftersom det kom så pass mycket snö. Höet lade jag nere i det minst blåsiga hörnet, på väg upp mot skogen.

Där ligger det kvar, orört medan damerna sparkar fram höstgräset under snön.

*suck*

Bizra har tittat klart, Kalinka, Hinica och Minna tittar på Stefan som fyller vatten i tunnan i vinterhagen

Jaktmåne nu.

Vi jagar obetalda skulder, som vanligt.

Behöver jag ens påpeka hur urbota less jag är på att ha det knapert på grund av att folk vägrar betala sina skulder?

Yyyyyyyyyyyyyyyyl

Det blir i alla fall jaktbyte till middag; Älgfärsbiffar, och till lunch blir det rester av den underbara laxlasagnen som var middag igår.

Så maten går inte att gnälla över i alla fall;)

Ha en fin helg

Just ja!!

"Kängururåttan" (länk till tidigare inlägg) är tillbaka!

Återkommer om det senare

Fy katten för hundfolk

Katt

(Felis Silvestris Catus)

Som vissa vet är jag medlem på ett hundforum där forumregeln att man backar från trådar man retar sig på säkert glöms/ignoreras 100 talet gånger varje dag.

Till exempel kan man inte fråga vart man hittar ett täcke till sin lilla, kastrerade fluffmopp utan att det blir 120 svar där trådskaparen (TS) blir lynchad över det faktum att den kastrerat hunden!

Helt galet!

Men ändå hänger jag kvar där av någon anledning. Förmodligen för att jag gjort flera trevliga bekantskaper där, inte minst min man;)

Igår var det en som frågade när det var lämpligt att börja släppa ut sin katt som nu var 15-16 veckor och skulle leva som utekatt. Jag trodde inte det var sant när jag läste svaren!

Rubrik; När du vill den ska dö, nt

Rubrik; När du skiter i om den kommer hem igen

Inlägg; Alltså vad ska du ha katt till om du släpper ut den?? blablablabla, oansvariga idiot, barn kan peta ihjäl katten och tarmarna sprutar när den blir överkörd av räven, blablabla..

Men allvarligt..

En katt ser sex gånger bättre än en människa, den springer upp till 50 km/h, kan hoppa två meter rätt upp i luften, har muskler runt öronen för att precisera sitt jaktbyte, den har körtlar runt huvudet som de doftmarkerar med etc.etc.

Är det egenskaper för en menlös hårpåse som ska spendera livet inomhus?

315 svar blev det, de flesta mycket otrevliga!

Jag är uppvuxen på ett mindre jord- och skogsbruk och katter hade vi ju förstås. Råttjägare.

Min mor brukade säga att hon önskade återfödas som huskatt; Ute och rumla och jaga och sedan ligga på kökssoffan med nosen mot elementet i timtal.

Vad är det som får folk att tro att utekatter lider? Vart kommer den vanföreställningen ifrån?

Vissa svar på tråden ovan antydde att den som svarade trodde att TS skulle slänga ut katten för att aldrig ta in den igen, att en utekatt lever i exil. Är folk så urbota puckade i kålan??

I över 10 000 år har vi levt med domesticerade katter och inte fan har de överlevt för att de varit inlåsta. Där jag kommer ifrån är katten en älskad, självständig familjemedlem med ett jobb!

Där slog jag nog huvudet på spiken!

De flesta som häckar på forumet dagarna i ända och skriver bittra och elaka inlägg är arbetsskygga, sjukskrivna etc, och läser man trådar ser man hur ofta de överför "mänskliga värderingar" på sina djur.

Nä fy sjutton för sådant folk. Skaffa ett liv!

I mitt nästa liv önskar jag också att jag blir en huskatt, men inte hos någon av de idioter som svarade på tråden igår, utan hos normalt funtade människor som bor på en gård på landet.

Dagens Dravel

Ur-runan

Någonstans har jag hört benämningen "Björnruna", men jag finner inte det ordet någonstans bland min runlitteratur*s* Jag tyckte det skulle vara passande då dagens namnsdagsbarn är Ursula (kommer från Ursus-Björn) och Yrsa.

Istället hittar jag bara Uroxe och Urkraft som betydelse.

Det är ju inte kattskit det heller;)

Såhär står det på Grimners Runor:

Ur representerar början, det omanifesterade, det ofödda på väg att födas. Den symboliserar lika mycket Ginnungagapet, tomheten, det ingenting varur hela skapelsen mynnar, som Urkon Audhumbla, den otämjda och vilda. Audhumbla, den första levande varelsen i skapelsen (en kvinna), som ur en isstod slickar fram urguden Bure.

Ur handlar alltid om någon slags början, en födelse, någots yttersta ursprung, att sluta en cykel och börja en ny. Ur står för utmaningar av det slaget som har med det okända att göra. 

Det finns en enorm kreativ kraft i denna runa, och samtidigt den vacklande osäkerhet man kan känna inför något nytt och okänt. Vad ska jag göra nu? Vågar jag ta steget ut i det okända? Vågar jag börja med något nytt, som jag aldrig gjort förut - och kanske ingen annan heller, för den delen? 

Ur står helt enkelt för vår fria vilja - vår förmåga att fatta nya beslut, som för oss in i nya dimensioner och sammanhang.

"Utmaningar av det slaget som har med det okända att göra"

Det står jag inför

Nåja, det var dagens dravel, nu ska jag ut och hugga sly tills jag blir sjuk igen. Ha en fin dag alla, här är den kall och vacker

/fru Jonsson

Snööööööööööö

Tjohoooo!!

Det är vitt ute!

Stefan har åkt till Umeå och jag ska röja i hagen så damerna blir mer benägna att gå upp i skogen.

Jag ska göra en entré de inte kan motstå;)

Laters all

/fru Jonsson

14:26

Fy bubblan vilken fruktansvärt dålig dag det här blev.

Jag blev sjuk igen av att vara ute och kapa träd också blev jag väldigt illa drabbad av dåliga energier (varför svarar man på SMS?)och sedan fick jag ett mycket, mycket tråkigt besked via post.

Nu dricker jag varm choklad ur Ior-muggen jag ärvt av min mor, sedan ska jag lägga mig och dra täcket över huvudet resten av dagen=(

På återseende

Host, host..

Ja, god morgon!

Mina små snöbollsbuskar=)

I går förmiddag blev vi, efter nästan tre dagars slit äntligen klara med vinterhagen! Kan inte förstår hur det har tagit en sådan tid och dåliga på räkna var vi; Tråden från ridplan fick tas ned och då räckte det runt vinterhagen på håret!

Men känslan när man får släppa över hästarna och de skuttar runt och utforskar hela hagen.. ja, den uteblev när hästarna satte ned näsorna på åkerplätten och åt.

Vi ledde upp dem i skogen och de gick runt lite och kollade var de kunde springa och hoppa över stubbar, sedan gick de tillbaka till åkerplätten igen där de stannade resten av dan=/

Nåja, jag ska gå och röja sly där idag och förhoppningsvis är åtminstone Bizra så pass nyfiken så hon vill kolla vad jag pysslar med.

Maken är hemma idag, sjuker.

Ja, vi var sjuka bägge två i natt, feberfrossa och jag hade fruktansvärt ont i halsen medan Stefan inte fick sova alls.

När jag röjt en stund ska jag banne mig ta hand om mig!

Men det är så skoj att röja och det blir så fint när slyskogen är borta. Det är mest al och asp och de är ju mjuka och lätta att ta ned. Fogsvans och grensax har jag att tillgå, äger ingen röjsåg, men jag ligger väl på plus på Moder Jords kharma-konto i alla fall*s*

Fram till lunch kan jag väl röja ändå..?

God (h)Älg

Goder afton, kära vänner och trogna grannar.

I går var det var inte bara snön som kom tidigt.

Vid åttatiden på kvällen skällde hundarna, det bultade på dörren och in kom kött-tomten med säcken fylld av härligt älgkött;

Filé, stek, entrecôte , knöl-bit och sex påsar med färs

Är det inte underbart att få allt färdigpacketerat och klart?

Maken tog veto direkt som tomten lämnat byggnaden och sa att "I morgon så blir det grillad älg, nu blir det kalas!!"

Så idag så tog jag en fin, lång bit och skar i ca 4 cm tjocka bitar och bankade ut:

Var uppmärksamma nu

Lade i en marinad av rödvin, lite Heintz Chilisås, en skvätt flytande rök och mortlade kryddor; 12 enbär, chiliflakes, rosmarin, salvia och salt.

Tadaaaa

Serverad med klyftpotatis, sallad med fulkornscouscous, fänkål, kikärtor, rödlök och rädisor, hemgjord (vansinnigt god) rödvinssås och hembakta, grova vitlöksbaguetter.

I den vita lilla hinken är det vitlöksyoghurt som var goda att doppa klyftpären i *gaaaaaaaaaaaaahhhhhh*

Mätta och belåtna viker vi resten av kvällen åt att tillbedja och prisa kött-tomten och skänker även gott vin så vi får god tilldelning även nästa jaktsäsong;)

En tjurig kärring

Jag har fått för mig att rensa upp i porten.

Kanske är själva ordet dialektalt; Port är utrymmet i en ladugård där man går in i själva byggnaden, en genomfartsled med dörrar både fram och bak. I en ladugård som inte används som ladugård längre så fylls gamla foder- och spånrum i porten med skit såsom bräder olika längd, tjocklek, densitet, med spik, utan spik, hopspikade ibland  etc.. 

Även åror, skidor,  dörrar, fönster, fönsterkarmar, resesängar, grävlingsfällor får trängas med en ohygglig massa enorma plastsäckar som innehållit säd, pellets, spån och annat.

Rullar med isolering har jag funnit här och där, alla med sina olika konstellationer av råttbon, maskindelar, järntråd.. Ja, en gammal port kan sannerligen vara ett ymnighetshorn av ren jävlighet.

Som sagt; Jag har fått för mig att röja upp där.

Började i somras, men det fick vara för jag tänkte att jag inte behöver utrymmet. Nu behöver jag det och har slitit som tusan för att röja upp och sortera undan allt (hälsovådligt) elände.

Ett utrymme innehåller trä i alla möjliga och omöjliga former. Ovanför utrymmet är en öppning upp till ladugårdsvinden dit jag förpassat allt trämaterial (gården är inte min och jag vill inte slänga något som nå'n kommer på att de "glömt").

Bland allt bråte låg denna stege:

Syns det hur tung den är?

Jag trodde den satt fast, men den är bara jäkligt tung och otymplig! Dessutom finns ingen jämnvikt; Den ena sidan är tyngre än den andra, men hela stegen är välbyggd och gedigen. Den låg i vägen och måste således upp på ladugårdsvinden.

Ett projekt som krävde list, tålamod och styrka..

Ja, jag kunde väl vänta till helgen och få hjälp, men jag är tjurig också.

Jag orkade inte lyfta upp änden till vinden, det fattas en bit upp och bakänden måste dras bakåt för att stegen inte skulle fastna i porttaket när jag drog upp den.

En gammal ko-kätting kan man ha till mycket

Det som förr satt runt halsen på en SRB i ladugårdsbåset satt nu runt stegen, andra änden hade jag dragit bakåt och lyft upp på en byggpall. Sedan gick jag upp på ladugårdsvinden, drog ett djupt andetag och drog som bara fan i kättingen!

Och upp kom den!

Nåja, en bit av den i alla fall, men den viktigaste biten. Och när jag tittade på bilden så ser jag en USB-kabel till en Sony-Ericsson..? Nåja, ett fynd så gott som något.

Då var det bara resten kvar

Den otympliga rackaren hakade i ibland på vägen upp också så jag fick vara lite listig och springa upp och ner för att lösa allt, men..

Upp kom den, hela stegen

Och nu ligger den vid den gamla såmaskinen uppe på ladugårdsvinden

Har inga bra "före" bilder (det är omöjligt att fota sådant elände bra, men ser man på bilderna ovan kan man ana den djävulska röran i bakgrunden), men efter jag röjt upp i röran ser det nu ut såhär i porten:

Entrehållet

Och här är "baksidan", där stegen låg

Lägg märke till att snön ligger kvar ute, jag tog bilden för en timme sen:) Den svartvita plasten som ligger hopknölad till vänster i bild ligger där tillfälligt. Jag ska gå igenom den och se om jag kan använda den för att träna hästarna eller något annat. Av alla hundratals kilo plast som låg slängd i porten var det allt som såg ut att gå att använda.

Ja, sån't är det en tjurig kärring håller på med när hon fått för sig något.

Ha en fin fredag.

Ska göra ett inlägg till senare om kött-tomten som hälsade på igår

Tills dess:

Kram/fru Jonsson