..men ogärna betalar igen.
Min make har en "kompis", låt oss kalla honom.. hmmm.. Blandreas.
De har känt varandra ganska länge, jobbat ihop, haft affärer ihop, när en haft det knapert har den ena fått stötta sig på den andre etc.
När Maken jobbat i Norge har införtjänade pengar passerat Blandreas momsombud innan de har kommit till oss, för så funkar det i Norge, momsombud är viktiga.
I somras så kom aldrig införtjänade pengar (nämner inte hur mycket, men extremt mycket mer än tusenlappen som nämns söderut i berättelsen) och vi hade det rätt så knapert (som en del trogna läsare kanske minns). I Norge hade folk semester, så även alla momsombud och vi sattes på ofrivillig semester då vi helt enkelt inte hade råd att ens göra iordning här hemma.
Det visade sig, när folk återkom till sina jobb att momsombudet betalat ut min makes förvärvade pengar som lön till Blandreas anställda.
Lite surt när vi fick veta att vi kunnat haft en lite gladare sommar.
Hur som haver, när misstaget uppdagades
hade Blandreas det lite kärvt. Husrenovering och dyskalkylektisk sambo som hemmaekonom hade gjort att det var minst sagt ebb i kassan i det Blandreasiska hemmet, så trots att vi var i stort behov av att klara upp vår ekonomi så lät vi en stor del av skulden bero så länge.
När så Blandreas ringer och vill ta över lägenheten vi har någon månad kvar på i Dalarna för att sambon (låt oss kalla henne.. hmmm.. Bltina) vill ha en Time Out blir vi dels ledsna för Blandreas skull eftersom han nu skulle få ännu två ungar på avi utöver de tidigare, men lite glada över att slippa hyran med vår minst sagt ansträngda ekonomi.
Vi blåser ner och städar ur lägenheten, men får inte plats med sådant som finns i förrådet (vinterdäck till bilarna, etc.), men det är OK, det kan vi hämta sen.
När vi försökt få tag på vinterdäcken (det är vinter här nu) och de eftersläntrande pengarna har Blandreas gjort sig osynlig på alla möjliga sätt. Men sista tiden har det dock nåtts vissa framgångar i kommunikationen och pengar skulle utbetalas.
Frågan var nu bara "Hur mycket?"
Det hör till saken att maken lånade ut sin firmabuss till Blandreas ifjol för täta resor mellan Tyskland och Norge (ja.. ni kan tänka själva) och på en av dessa resor pajade ett däck med fälg.
Under däckbytet slets också viktig utrustning sönder, tror det har med låsning på bromsar och att undvika sladd när det är halkigt (jag är ingen mekaniker, ser bara vad det står på de blinkande lamporna)att göra.
Att detta skulle betalas verkade inte vara glasklart för Blandreas, som lånat bilen flera, flera gånger för de långa resorna med tung last.
En annan sak som åtminstone jag stör mig på är att Blandreas låtit oss veta att "Time Outen" var skenbar; (ex?)sambon tjänar 17 000:- extra/månaden i bidrag för att de delat på sig!
Helt fantastiskt!
När det stod klart för mig att det inte kommer pengar idag heller (trots att Blandreas lovade igår och sände mig SMS idag att det var gjort) så ringde jag till (ex?)sambon Bltina, eftersom det var hon som ombesörjt inbetalningen enligt ovan nämnda SMS.
Tillägger att jag var rätt så sur eftersom jag inte ätit lagad mat sedan i tisdags (ni tror säkert jag överdriver, men så jävligt är det här. Jag ser till att Kalle får mat, thats it!).
Bltina
(OBS, bilden är ett montage, endast huvudet tillhör personen som omnämns)
Det blev ett fruktansvärt obekvämt samtal.
Det är nog utan konkurrens den sämsta lögnare jag någonsin talat med. Jo en tusenlapp (????!!!?????) hade hon satt in; På fel konto!
Och så som de såg på det var ju frågan ifall Blandreas var skyldig några pengar över huvud taget. Det var företagskonton hit och dubbla skatter dit (jag går inte in på moms över EU-gränser, men det finns typ inte inom den branschen, så.. dålig ursäkt) och kontanta uttag och däck visste hon inget om och rösten blev skakigare och skakigare och till slut så upphörde telefonen helt enkelt att fungera.
Fick ett SMS senare av Blandreas, efter att jag påpekat misstaget, att vi skulle ge oss.
Så, det blir ingen middag idag heller
(Kalle ska få en fiskbit och blandad pasta, hundarna får blodpudding och ris, det är ju inte deras fel liksom).
Alltså, vänner, de kommer och går. Världen är full av vänner jag ännu inte mött.
Men en riktigt bra fiende, de är sällsynta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar