"Pärluggla på dagkvist"
Akvarell av Gunnar Gebbe Björkman
Det hade fallit lite pudersnö i natt.
Månen tillsammans med nysnön skapade ett magiskt ljus på vår morgonpromenad, det var som att gå i en härlig sagovärld. Lite juligt till och med med snön och stjärnorna ovanför.
Då hör jag någonting som jag inte hört sedan jag bodde hemma;
(Klicka på länken och hör den låter!)
Jag och hundarna stannade och lyssnade och jag blev alldeles lycklig.
Pärlugglor sjunger förvisso bara när de är ensamma, men bara närvaron av ugglor visar inte bara på att det är mycket gnagare, utan även att gnagarna är friska och fria från gifter.
När jag släppt över hästarna till vinterhagen så översvärmades de av talgoxar som satt och plockade ur deras täta hårrem. En morgonritual jag sett att talgoxarna har och det är ju ett riktigt Kodac-moment så jag sprang in efter kameran (Olympus, inte Kodac, haha), men missade ögonblicket förstås.
Men det händer nästan varje dag, så det kommer fler tillfällen.
Himla sött är det i alla fall och Bizra ser ut som att hon försöker prata med småfåglarna:)
Nä, nu ska jag försöka trycka i mig en supertidig lunch för att orka med uteritt.
Jag får skjuts som tur är (sommardäcken är fortfarande i Dalarna) och blir hämtad vid elva.
Jag ska rida på Amir!
Jättemysigt
På återseende
(PS missar ni dagens Efter Tio med Malou så se det på TV4 Play eller annat, det handlar om den helkassa maten vi väljer att äta varje dag och i synnerhet natriumglutamat i dagens avsnitt. Ingen nyhet för mig, men fler borde få upp ögonen)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar