Helt olikt mig tänkte jag skriva ett självömkande inlägg, men så öppnade jag iPhoto. Jag har förvalt ”senaste 12 månaderna” så jag ser alltid vad vi gjorde för ett år sedan när jag öppnar fotoprogrammet. För ett år sedan hade den så kallade ”Ryssvärmen” anlänt till Norrland. Jag var på praktik hos Carina och Stefan var och hälsade på (vi bodde i Gagnef då). En sommarhet fredagseftermiddag, för varm för att jobba med hästarna och Carina hade föreslagit oss en utflykt till badplatsen Granto, nedanför Skallbergsgrottorna. En skyddad sandstrand med höga klippor som omgärdar och det blå vattnet som glittrar i Gissjön.
Det vi inte visste för ett år sedan var att vi skulle bo ungefär där pilen pekar
Vi vandrade ned från vägen. Dagen var nästan kvävande varm och Ludde som har svårt för värmen hade lagt sig ned på varenda skuggfläck sista biten. Stigen genom skogen var sval och när vi så kom fram så fann vi en underbar liten strand med höga klippor runt om och på ena sidan stranden låg den sista snön. Ludde blev överlycklig över att finna härlig svalka!
Som gräsallergiker passar jag förstår på att gå barfota på alla andra underlag än gräs=)
Vi hade en härlig picknick på de varma och vänliga klipporna och till min ära (som fyllt år drygt en vecka tidigare) hade vi med oss champagne som bevarade sin svalka med en fin täckjacka på.
Trendigt värre
Ja det var en härlig dag och jag drömmer mig hellre bort dit än gnäller, faktiskt. Minnen är ju sådana man tar fram när man behöver tröst och framtidstro, i ett mindre elände.
Önskar alla en underbar lördagskväll och känns det lite motigt så ta fram några bilder som får dig att minnas när det var som bäst. Det blir så igen, jag lovar!
Ha en trevlig lördag :-) Fina bilder du lagt ut! //Camilla
SvaraRaderaTack Camilla!
SvaraRadera