Inte behöver jag känna mig ensam i Mållegården i alla fall, den saken är klar.Funderade ett tag varför badrumsskåpet ständigt var öppet. Det kunde ju vara jag, såpass virrig är jag, det måste jag tillstå, men när mina stallskor en morgon stod redo på hallgolvet (definitivt inte där jag brukar lämna dem!!)
som för utgång var jag säker; Här bor ett spöke!
Det är en vänlig själ, det vet jag för det är alltid en gemytlig känsla att vara här i torpet. I går kväll hade jag svårt att somna. Jag tände lampan och låg och läste och såg då ett störande blänk i ögonvrån. Det var min reflexväst som hängde på sin krok i hallen.
"Men orka kliva upp.." tänkte jag och fortsatte läsa.
Tänkte inte alls mer på blänket.
I morse hängde västen som vanligt på sin krok, ut och invänd.. dvs, reflexerna inåt.
Det ni!! Är inte det ett omtänksamt spöke så säg?
Fast vad h*n har i badrumsskåpet att göra vet jag inte..
Idag är jag ensam på bygget på förmiddagen.
Jag åtog mig att städa sadelkammaren och ska även passa på att smörja upp alla sidepulls. När jag är klar ska jag hälsa på i pojk-hagen med ett par hinkar med frukt, havre och mineraler. Jag ska ta med borstar också och gå över Djingis och Lusitano ordentligt så de är snygga inför helgen;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar