Bild tagen för exakt ett år sedan i Djurås, Gagnefs kommun
Eftersom jag gissar att de flesta av mina läsare är ganska så less på snö så lägger jag inte in bilder på snön som föll idag, men jag lovar; Det ser så rent och fluffigt ut och nu när eftermiddagssolen lyser så är det otroligt vackert.
Jag har skottat snö idag (fick hjälp också) och huggit ved. Det senare resulterade i något som jag starkt misstänker är en liten spricka i ett av underarmens ben. En väldigt ondskefull vedklabb anföll mig nämligen nere i källaren, flög från huggkubben och landade på min underarm. Frakturer har jag haft min beskärda del av, så jag vet hur de känns, jag kan vrida armen men inte trycka upp handflatan. Jag tänker inte sitta 6 timmar på akuten en fredageftermiddag bara för att betala för rådet att hålla armen still. Jag fattar vad jag ska göra.
Drängarna har åkt söder/västerut så nu är jag själv igen med djuren. Inga föl än och vinden gör hästarna lite knäppa. Hönsmamma som jag är tycker jag det är lite jobbigt att se de dräktiga skutta runt, men det är inte så ofta de får ”glädjefnatt”, mest står de och äter faktiskt.
Vi avmaskade hästarna häromdagen. Hinica var värst (drama queen) så henne fick Stefan faktiskt vrida i överläppen på, men hon tog hela sprutan, även om hon försökte torka ur hela munnen med snö efteråt. Minna var duktigast. Hade hon bara haft tummar hade hon tagit sprutan själv.
Ja vad gör en halvtrasig vänsterarm när man har så duktig hemhjälp?
Nu ska jag göra en typ av stroganoff till middag och kanske delar jag med hundarna, men de har redan fått lite tacos med makaroner idag. Jag får se hur jag gör.
Puss och kram/fru Jonsson
Usch inte roligt! Jag håller med, jag fick en spricka precis vid armbågen och gick inte till läkaren av precis samma anledning.
SvaraRaderaTänk så olika de kan va djuren! ;) Skönt att de fick i sig maskmedicinen! :) Skönt för dig med hemhjälp också! :)