söndag 3 april 2011

Massor av vårtecken



Vårtecken #6

Alens hängen har börjat växa till sig. Jag avskyr egentligen al för den förökar sig värre än kaniner och är barnkammare för mygg, men ibland blommar den fast det är snö kvar och det är ganska häftigt. Hängena har som sagt börjat växa till sig, så nu är det vår!



Vårtecken #7

Grillsäsongen startade igår hos Jonssons med en god entrecôte som marinerat sedan i onsdags. Majs och lite andra grönsaker grillades också. Andra tillbehör var bönsallad, kall vitlökssås, ris och en kick-ass rödvinssås. Så nu är det vår!

Vårtecken #8

Jag fick dika på gården i morse. Kvicksilvret har hållit sig konstant på plus sedan igår morse, så nu är det till att försöka hålla gården från att bli en leråker, vilket betyder att det nu är vår!

Vårtecken #9

Bonden tömmer gödselplattan och fraktar stora dynglass förbi här. Var glada att det inte är doft-dator för nu är det vår!


Plusgrader ja. Igår tog jag med mig Izor på en härlig promenad som först går längst skoterleden i kraftigt motlut, sedan bär det av utför innan vi kommer ut på en skogsbilväg som bär oss mot mon och sedan hemåt. 9 km är turen och det gick ju bra igår, med handledsvikter och hund i bälte. Rätt snart kunde jag idag konstatera, när jag skulle bjuda Ludde på samma promenad, att tio plusgrader gör att skoterspåret inte håller! Uppför och uppför och uppför.. det höll inte ens för Ludde bitvis och tillslut svettades jag ymnigt, flåsade hårt och grät blod medan jag försökte avancera med små, små steg i det kraftiga motlutet.

Fy vad jobbigt det var, men jag är tjurig och tänkte att bara jag kom till krönet så skulle spåret hålla då den sidan ligger i skugga och spåret går mer i skogen. Det höll inte där heller, men det var ändå lättare att gå. När vi så kom ut på skogsbilvägen så var den väldigt mosig också och jag gled liksom tillbaka lite för varje steg, men tänkte bara på hur nöjd jag skulle känna mig när jag kom hem.

Väl hemma var jag så slut på, att jag drog mig fram i tänderna sista biten till kallförrådet och sträckte mig med mina sista krafter efter en kall öl och det var nog den godaste ölen detta århundrade. 2.8 bara, men ändå. Så ljuvligt god.

Nu är ölen slut så jag ska dra min darrande lekamen in i duschen, så får vi se vad för stordåd jag orkar åstadkomma under aftonen. En magisk köttfärsgryta kanske jag orkar få till i alla fall;)

Och nej, inga föl, men jag trodde det var dags i morse*suck* Skumpan får ligga kvar på kylning ett tag till.

1 kommentar:

  1. Uj uj! Sicken pärs! jaa fölet tittar nog ut när som helst nu! Spännande! Önskar frun en mycket trevlig afton!

    SvaraRadera