Ja visst låter det ljuvligt med ljumma vårvindar som fläktar.. men så ljuvt är det inte. Mild vind, javisst, men en mörk januarimorgon som i morse så slet den friska, byiga, men o-kalla vinden tag i det mesta, men var också förvånansvärt kreativ.
Vi passerade en kraftledning på morgonpromenaden, jag och Ludde, och när vi närmade oss så hörde vi ett märkligt ljud som växte sig starkare; Liksom en våldsamt prasslande presenning med ett dovt tjutande iblandat.
Stolparna är sådana metallkonstruktioner så det ser ut som en sorgsen trupp av tvåhövdade- och trearmade jättar på långsam och dyster marsch genom landskapet och när vinden tog fart genom detta instrument så fick hela paraden liv.
Ljudet ändrade karaktär när vi närmade oss och det lät som en gigantisk säckpipa som spelade med toner så dova att de mest bara uppfattades som vibrationer. Hela jätteparaden marscherade och verkade stillsamt humma till de mörka tonerna.
En ganska häftig och annorlunda musikupplevelse
Jag har oxå hört denna ganska faccinerande sång. Det e lite häftigt att stå under/närheten och lyssna. Har haft en häst som inte alls uppskattade detta 'gigantisk elinstrument'. Han darrade som ett asplöv :-( Om det nu var av rädsla lr att han hamnade på samma frekvens och i svängning han med.. låter jag vara osagt. Men han ville absolut inte va för nära då de blåste/spelade.
SvaraRaderaPS: Tack för trevligt fikasällskap. Välkommen åter!
Dottern skalade äpplen hela kvällen;-)
Tack själv!
SvaraRadera