Mickelsmäss

Ja, egentligen hade ju Micke namnsdag igår och det som nu kallas Mickelsmäss infaller sedesamt på söndag och kallas "den helige Mikaels dag", men se kyrklig är jag inte och igår var jag upptagen med att återigen bli avkastad av en häst*s*

Den uppmärksamme funderar kanske på om det är dags för mig att byta karriär, men det var inte så farligt. Jag blev inte avslängd, jag skrämde Amir och åkte av, så var det med det.

Traktor med stor sladd släpandes förbi ridbanan samtidigt som ryttaren viftar med en fasadflagga från ryggen blev för mycket för unghästen som satte av och jag var för dum för att slänga flaggan.

Han är ju född 17:e maj och har bott i Norge så kanske det var fel flagg?

Nä, Mickelsmäss var det.

När jag bodde i Lycksele för en himla massa år se'n innebar det marknadshelg. På den tiden var det fortfarande en någorlunda "riktig"marknad med lokalprägel. Vad jag förstår nu är det samma skit och piratprylar och godis och flottiga munkar och skitstrumpor etc. som Selångers marknad eller annan marknadsdag på valfri, svensk småort.

Jag vill ha skördefest!

På dagen vill jag pynta hästarnas manar med rönn och ha picknick med dem nere mot kobetet och sedan vill jag ha en hejdundrande grillning och tända ljuslyktor överallt. Kvällsvickning med grillad kalkonchorizo och skummande öl.

Så vill jag ha MIN Mickelsmäss.

Länge såg det ut som att det enda som kunde bjudas på en sådan fest skulle bli häststek och pudelsallad med brännässlor, men nu verkar det rikta upp sig i vår Norgehistoria (återkommer till den vid senare tillfälle).

Då säger manfolket att de ska till Dalarna och hämta vinterdäcken och tömma förrådet i helgen.. Och jag fick jobberbjudande.

Som en vis man en gång sa;

Önska i ena handen och skit i den andra och se vilken som blir full först.

Men det kanske blir en liten, liten Mickels-fest på fredag så, så jag får pynta Hinicas man med rönn=)

Det är gratis att drömma 2

Ibland kan en dröm se ut såhär:

Det ser inte mycket ut för världen men det är ett favoritställe jag har;

 Ett torp med lämpligt (enligt mina "socialt försiktiga" normer) avstånd till andra gårdar, väldigt lämpligt avstånd till kanonfina ridvägar, fina och mysigt kuperade ängar (som är något igenvuxna, men i mina drömmar har jag gått fram med röjsåg och därefter svedjat), helt perfekt för en fin Basjkirflock.

Jag går hit ibland för jag gillar energierna och i kväll följde kameran med.. 

Jag cyklade iväg efter middagen, tänkte inte på att solen sänker sig allt tidigare och just här går den bakom en bergsknalle så här års.

Men jag knallade runt, drömde om bortrensat gräs, ris och nässlor och såg den perfekta gårdsplanen, de perfekta uthusen och de alldeles perfekta hagarna.

Innan drömmarna är i närheten av förverkligade kommer Brandkåren få en hel del övningsmaterial, hrrmm.. Men, men.. det är härligt att drömma sig bort=)

Ängarna var fulla av viloplatser för sömniga älgar. Det var nästan så det låg hopvikta pyjamaser här och där*s* Där fanns också spår av rävar och möjligtvis grävling.

Äter grävlingar ormar? Hoppas det för då kanske de ätit upp familjen huggorm som solade på husgrunden i somras.. 

Eller övertalat dem att flytta i alla fall.

Visst skulle det vara skitsnyggt med en flock betande Basjkirer här va?

Det måste varit ett tag sedan någon hässjade här;

Ett träd har flätat in sitt grenverk i hässjvirket.

Jag tycker det är slöseri på en gård med så fint läge att den inte nyttjas. Själv skulle jag älska, vårda och bruka den så bra jag bara kunde om den var min.

Drömma går ju.

Frostnätter

Det är vackert när det är kallt.

Magiskt vacker morgon med flera minusgrader och frost överallt. Efter morgonens träningsrunda gick jag runt med kameran och försökte fånga de första solstrålarnas glitter i rimfrosten.

Frostiga rönnbär i morgonsolen

Lägger in ett litet mellanspel här;

Vi har haft problem med att flispannan ryker ibland och drar tillbaka glödbädden i flisbehållaren; Mycket obehagligt och dessutom sker det godtyckligt verkar det som.

I natt vaknade jag av att hela huset var rökfyllt och efter det blev det inte mycket sömn.

Det ryker än, men vi ändrade pulsen så pannan matar snabbare. Vi vill inte öppna behållaren i onödan, särskilt när det är så lite bränsle kvar i den, risken för eldsvåda känns ju värre än lite rök..

Det verkar som att vi inte kan fylla behållaren helt utan får lyfta i flis flera gånger om dagen istället. Läskigt också att "bakåt-släckaren" inte funkar.

Idag får solen värma gården så försöker vi tända pannan i afton igen.

Vi har hemförsäkring;)

Till och med Gehenna-häckens bär är riktigt fina.

Som jag brukar säga; Det kan komma något gott ur allt, till och med ett hundarsle ibland

Bordet för två uppe på den fina stenen väntar på att få pyjamas och vinterförvaras.

Jag å andra sidan har stora förhoppningar på en härligt Brittsommar, så inte riktigt än lilla utemöbel.

Hästarna äter frukost

************

Nu ska jag ut i solen, har några ärenden.

Efter lunch skall behövlig kompensationssömn intas.

Ha en fin höstdag!

Dagens outfit*glimt i ögat*

Jodå, när jag var i modebranschen hade jag en "Modette-sida", nu nöjer jag mig med husmorsvarianten på blogger*s*

Arvegods från min mor; Jag bara älskar detta förkläde, visst blir man glad av äppelträdet och  katten (fast jag minns det som ett lejon från det jag var liten) med hjärtenos=)

Jag har haft en uteritt idag och hjälpte sedan till att leda på en barn-timme, väl hemma var det bara att svida om, knyta på sig förklädet och ta itu med middagen; Kålpudding.

Kanske är vi de enda människorna i världen som älskar kålpudding? Kanske beror det på att den enda kålpudding vi någonsin ätit är den jag, just jag tillagat? Hur som haver förstår jag inte de som rynkar på näsan när de hör att man ska inmundiga denna delikatess. 

Jag har längtat hela helgen efter det här.

Rejäl frostnatt var det och det blir visst värre natten som kommer.

Strax före tio i morse när jag körde till Gideå var det fortfarande rejält med frost där solen ännu inte nått.

Väldigt vackert, men en seriös påminnelse också att saker och ting måste reda ut sig. Vi måste bli klara med våra Norgeaffärer nu så vi kan förbereda vintern.

I kväll öppnar vi första rundbalen. Vi kan inte annat är konstatera att vi ändå haft tur (mitt i all otur) som inte behövt förrän nu. Och hur det än är så föredrar jag kylan 1000 gånger mer än regnet och dess konsekvenser!

Åter till förkläden.

Har nämnt det förut, jag bara älskar förkläden=)

Har flera stycken och några är förstås favoriter. Har ett speciellt till Julstöket förstås, men de allra mest speciella är de ärvda. Det glada, gula ovan och denna gröna lilla karamell:

Nu är kålpuddingen strax klar, det doftar underbart och jag ska duka och ta av mig förklädet.

Ha en fortsatt fin söndag och glöm inte att lyfta blicken och se att hösten är VACKER! Njut av den och tänd ljus istället förbanna mörkret.

Livet är för kort.

Kram/fru Jonsson

The Pants of Evil Destruction

Beskåden dessa ondskefulla byxor...

Se bara hur rädd stackars Fifi (en av Luddes "mjukis-valpar") är!

Har ni i er ägo ett ondskefullt plagg?

Jag menar, det finns ju de (oftast män) som har någon form av lyckoplagg; Lycko-T-shirt. lycko-kalsonger, etc. Men har ni något plagg som är oturligt?

Som ni förstår har jag det och de går numer under benämningen 

"Pants of Evil Destruction" 

(sagt med djup, darrande och olycksbådande stämma).

Jag hinner inte ha på mig dem länge innan jag drattat omkull, skurit mig eller på annat vis helt enkelt skitat ner mig något gröndjävulskt. 

Droppen kom i torsdags när jag dragit på mig dessa rena brallor och gick ut för att fylla på vattentunnan som Bizra tydligt påpekade var tom genom att skramla och kasta runt den. 

Alla fyra damerna trängdes för att se hur jag magiskt skulle fylla tunnan med den gröna vattenormen (slangen). När jag vred munstycket  och vattnet med ett högt väsande skvätte runt i tunnan och tre millimeter från Hinicas mule var hennes första reaktion att medelst frambenen sparka undan slangen..

Hur hon gjorde vet jag inte men plötsligt small det till i hela mitt vänstra ben när hon träffade främre lårmuskeln och skenbenet samtidigt och min värld blev ett stjärnsprakande fyrverkeri av smärta!

OJ vilka svordomar jag skrek och vad jag fick undantrycka ett våldsamt behov av att knöla ned nyss nämnda sto i tunnan och trycka in slangen i första bästa kroppsöppning (ja, hur reagerar du när du blir arg? Och gör du det? Förhoppningsvis inte). 

Benet höll (ont krut osv..) och jag vande alla hästarna vid väsljudet, de drack ur tunnan medan jag skvätte med munstycket, men Hinica var misstänksam. Jag fick gärna spola med slangen på benen och i ansiktet på henne, men ner i tunnan vågade hon sig inte. Hon kanske anade mina tankar när jag var ilsk, haha.

Nåja, jag sprutade inte vatten på dem för att jag var förbannad, det gick fort över, utan endast för att låta dem förstå att det inte är farligt. Dessa hästar verkar kunna vänja sig vid det mesta. Till exempel "borstade" jag Bizra med en lövräfsa en dag utan att hon blev det minsta bekymrad.

Brallorna var leriga utefter hela vänstra benet och åkte i tvättkorgen och nu väntar de på att bli bortskänkta till Röda Korset eller liknande, jag kommer inte ha dem igen. 

Ett annat alternativ är att linda in dem i en vitlöksfläta och gräva ned dem under komposten.

Benet är idag, två dagar senare väldigt färggrannt och har rätt mysko mönster på låret. Skenbenet har ett klockrent blåmärke efter en oskodd Basjkirhov.

**************

Idag bakar jag sirapslimpor och saftigt matbröd i långpanna medan hästarna latar sig i hagen.

Ha en soft lördag

Kramar/fru Jonsson

Tala om för en nyponbuske att det är höst..

Vilken överlevare!

Säg till en nyponbuske att frostnätter målat löven i träden färggranna och att vintern närmar sig och du får ett hjärtligt 

"Up Yours" till svar och busken fortsätter ihärdigt klämma fram nya knoppar bredvid taggiga, dignande grenar, fyllda av nypon.

Det är säkert just dessa egenskaper som gör den förhatlig hos vissa men jag tycker nyponbuskar är helt fantastiska!

Tyvärr trivs de bäst längst våra trafikerade vägar vilket gör det omöjligt och direkt farligt att ta reda på frukterna då de lagrar tungmetaller (kan man tala om det för de djur och fåglar som äter nypon? Och de utrotningshotade rovfåglarna som äter dessa smådjur och förgiftas..?) och det är synd.

Riktiga vitaminbomber som kan hjälpa mot vissa reumatiska besvär, inte alla tillägger jag övertydligt. När jag bor mitt ute i ingenstans med lämpligt avstånd till grannar (lämpligt enligt mina "socialt försiktiga" normer) ska jag ha en rejäl nyponhäck som jag ska tillvarata ur.

Fast jag skulle nästan kunna ge vad som helst nu för att vakna upp en morgon och se frodiga nyponbuskar istället för den där förbannade Gehenna-törne-häcken (<-- länk till tidigare inlägg) som verkar ha sina rötter förankrade långt nere Ginungagap..

Nog om nypon..

Jäklar vilken god saft jag gjorde igår!

Jag hade vinbär i frysen som var avsedda för saft. Plockade in det sista av rabarbern och skar i grytan, kryddade med stjärnanis, kardemumma, lite kanel och vanilj. Ett tips när man kokar saft på röda vinbär är att ha i extra vatten så det inte blir marmelad av allt.

Det fick koka drygt tio minuter och efter ca tjugo minuter hade det silat klart. Kokade upp igen och rörde i socker (måttade inte, körde på fri hand) och lite citronsyra (kan uteslutas). Jag hade i mycket socker för jag ville ha en saft man kan blanda svagt och som håller länge.

Jag fick mycket beröm för den så jag var tvungen smaka själv. 

Åh, den blev jättegod!

Nu ska vi ut och stängsla ut hagen åt fyra hungriga damer som står och stampar otåligt.

På återseende och glöm inte krama någon idag=)

Kram/fru Jonsson

Höstdagjämning och Skördemåne

Fick detta av en kär vän och vidarebefordrar till mina vänner med förhoppningen att ni får tillskott i kassan om ni berättar för era vänner:

"Augusti 2010 innehöll 5 söndagar, 5 måndagar och 5 tisdagar. Något som bara inträffar vart 823 år, och enligt Feng Shui så erhåller den som berättar det för sina vänner under september månad mycket pengar."

Tack Alfadog;)

På återseende kära vänner och trogna grannar,

först ska jag ut på en extra lång cykeltur.

Jag bara älskar min cykel;

En Nirve Cruiser, handgjord och designad Paul Frank. Inga växlar men går som en dröm både uppför och utför på vilket underlag som helst.

Idag bar den mig fram och tillbaka till/från Björna (jag är lite osäker men jag tror att det är 12 km till Konsum i Björna härifrån, tidsmässigt stämmer det).

Härligt höstväder gjorde det till en härlig utflykt!

Höstdagjämning idag.

Jag gillar ordet, "-jämning" låter som att saker är i balans.

Nu förbereder sig jorden för vintervilan och att åter väckas till våren. Djur och fåglar tar för sig av naturens överflöd och övar på sina unika överlevnadsförmågor. 

Om kvällarna lyser fallna blad och eldrött ängsgräs upp marken och låter skymningsljuset dröja sig kvar länge, himlen tonar ut i lugna färger när stjärnorna tändas en efter en.

Skördemånen väckte mig inatt.

Blek och klar lyste hon in genom fönstren och spred silverljus i hela rummet. Hoppas hon såg och tog till sig min önskan som hängde på månharpan.

Mycket till skördeblot blir det inte under rådande förhållanden på gården. Det enda jag skördat nu är nässlor till mina hästar. Stona såg föga imponerade ut när jag körde ut nässlorna i hagen, men får de bara ligga i solen några timmar blir de säkert smakliga.

Jag skulle kunna skriva ett inlägg där jag uttrycker min avsky och mitt förakt mot Norge och dess innevånare, byggbranschen i synnerhet (det är pga dessa vi har det rätt magert för tillfället), men "-jämningen" eller någonting annat gör mig mjuk och lugn i sinnet så jag avstår.

Nu ska jag diska bort frukost och lunch, sedan ska jag nog vila lite med hundarna. Kanske kokar jag saft på eftermiddagen. Dricker ju inte saft själv, så jag märker att den är slut först när en tombutelj demonstrativt ställts i diskhon.

Egentligen inte mitt problem. Men det är kul att vara lite huslig också.

Ta dagen med jämnmod, vi går mot mysigare tider=)

Trälådor

Idag är det grått ute.

Mer befogat att sitta en stund vid datorn än när det var som igår, med underbart höstväder och vackra färger överallt.

Då tog jag en härlig skogspromenad med Hinica. det kanske blir en nu i gråvädret också.. hon skulle verkligen behöva det.

Återkommer senare idag angående trälådorna

Kram/fru Jonsson

Inne från rusket igen

Brrrrrrrrrrrrrrrrr.. dra åt Sherwood vilket jäkla väder det blev när jag gick ut! Regn och skitkallt, huga.

Tog ut seniordamerna så de fick beta lite nere mot korna bara. Känner mig förkyld och eftersom jag har hand om ridlektionerna i veckan är det inte värt att bli sjuker!

Lådorna ja.

Margarinlådan är från föräldrahemmet och har härbergerat mina pelargoner i sommar. Den ska tätas och piffas till lite innan det bor blommor i den igen.

Övriga lådor som jag radat upp på (den icke eldningsbara, tyvärr) gjutjärnsspisen i vårat tillfälliga sovrum i gamm'köket är "fynd" från denna gård som bara väntar på ett nytt liv.

Den med högt handtag märkte jag i somras passar att ha champagneflaskor i. Den har två fack; ett smalt för folie och korkar och ett vidare fack där flaskorna passade utmärkt!

Gammeldags cider-eller äppelmustflaskor passar också förstås.. men jag tycker champagne är roligare*s'

Den har stått bredvid en liten bänk under en rönn på vår stora, fina sten i sommar men nu ska även den få ett nytt liv.

Den som står på högkant i bakgrunden ska nog få tjänstgöra just så, uppskruvad på en vägg någonstans i huset där den gör nytta och den lilla till höger, med handtag på, ska fräschas till rejält och kanske få innehålla bestick, servetter eller annat.

Tre fack har den.

Ännu ett fynd från gården:

Symaskinslådan tjänstgör för bland annat foderhinkar, verkningsutrustning, sårvård och lite annat i min selkammare. 

Den är i gott skick så jag kan nöta på den ett tag:)

Nu ska jag diska och sedan ska jag slå på en film som är lämplig att sova till. Sov illa i natt, förhoppningsvis får jag sällskap av åtminstone en varm och mysig storpudel.

På återseende

En dag för tillvaratagande

Nykokt rödvinbärssylt med stjärnanis och rosmarin/honungsmarinerad rabarber

Ja, som rubriken säger har dagen ägnats åt tillvaratagande. Syltburken gapade tom så jag kokade ihop vinbär, socker och två stjärnanisar. Kan inte bli enklare då vinbär har eget pektin i sig.

Rabarbern har vuxit sig frodig sedan senaste skörden, så jag skivade några stjälkar och blandade ihop med honung, lite vatten och rosmarin. Det ska få marinera ett par veckor och bli söt-syrliga. Gott att ha på frukostflingorna.

Resten av rabarbern skivades och hamnade i frysen jämte påsarna som redan fanns med rabarber. Maken har fått för sig att prova på rabarbervin, och tydligen är det bättre om rabarber är fryst först.

Plockade enbär som ska krydda hösten och vinterns grytor och hemmagjorda fonder (tips, koka fond och häll i "isbits-påsar" och lägg i frysen). Det fanns hur mycket bär som helst, och mycket var grönt ännu. det är bra, när denna skörd torkat och fingrarna läkt från enbarren kan jag plocka lika mycket till!

Vi tog även tillvara kvarlämnat virke i skogen som ska tjänstgöra som bommar på min ridplan och ur Hondan tillvaratog vi några liter bensin som hamnade i Mitsubishin. Det lär inte bli några fler hojåkningar i år och jag behöver soppan bättre i bilen nu när jag ska ha hand om ridlektionerna i veckan.

Två veckor efter avåkningan kan jag konstatera att ryggen fortfarande är väck. Rastlös och tjurig som jag är drog jag iväg med handledsvikter och vit storpudel på en 8 km power walk.

Mycket dumt.

Till slut kändes varje steg som att jag nyligt slitit upp en ny wastegate strax ovanför det vanliga som tjänat väl i dryga 37 år.  Frustrerande! Orkar knappt kratsa hovarna på hästarna (eller rättare sagt, räta upp mig) och jag känner mig svag. Normalt är jag stark som en björn och är van att bära och slita, men nu är jag som en gammal kärring!

Nåja, det går väl över.

Får väl ägna mig åt stilla skogspromenader med hästarna så länge.

Nu ska lergrytan fyllas med grönsaker, potatis, kyckling, kalkonchorizo och massa varma kryddor. Visst ja, jag bakade två sirapslimpor idag också.

Helt värdelös är jag inte, hehe

Puss på er/fru Jonsson

Kvällssol

Kvällssolen kikar in genom grenverket

Helt plötsligt, när jag stod och grillade middagen hörde jag att hästarna rumstrerade bakom granen som skiljer oss från den övre delen av hagen.

Sedan de blev fyra i hagen istället för två har de inte varit så himla intresserade av att vara i vindskyddet, men nu jäklar hade de en sammankomst där!

The gang

Bizra och Minna kliar varandra

Kalinka och Hinica gick in i vindskyddet och kontemplerade över livet, kliade röven och pratade skit.

Jaja, najs iaf att de är i hela hagen, inte bara i "salongen". 

Under tiden jag tog kort lät jag kycklingfiléerna gå torra på grillen (något som aldrig hänt mig tidigare och som jag per automatik skyllde på resten av familjen).

I övrigt så har dagen varit fin med hästpromenader och bad i badkaret. Jag och maken svettades i olidligt varmt vatten med kalla öl och jublade över det faktum att det ens gick att fylla badkaret!

Mysigt var det iaf.

Ha en fin helg

kram/fru Jonsson

Krokigt värre

I går var jag in till sta'n i bankärende och lite annat. På väg till bilen (erkänner, gjorde en stor omväg till bilen) var jag tvungen att springa in på en av mina favoritbutiker; Himlen runt hörnet för att få lite inspiration.

De hade bland mycket annat en himla massa fina krokar, många i gammal stil av virad tråd.

Kom förstås på att jag faktiskt har en himla massa fina krokar själv runt om i gården och nu är det nog dags att flytta dem till ställen där de faktiskt kan göra nytta.

Dessa små, söta finns i den ena städskrubben och där har jag ingen användning för dem:

Ska finna nya hemvister för kringelkrokarna så de kommer till nytta.

I den mysiga hallen uppe finner man denna gubbe:

Är han inte lite kinky, va? Boll i munnen och allt.

Kanske är han "arj" (skoj för den som är belevad i fornnordiska språk, den som vill ha en förklaring kan lämna en kommentar)?

Den sitter i mitten av denna kroken i alla fall och spanar ut.

Den ska få flytta till tonåringens rum och hålla koll på honom nu så han inte slänger kläder runt golvet längre utan hänger upp dem*s*

Nu ska vi in till stan (skatteverket)

Tror jag gör en sväng in på Himlen runt hörnet igen och kollar in vinglasen jag vill ha.

På återseende

Kram/fru Jonsson

Väldigt maka par!

Identiskt lika pudlar!

<----Izor  Ella---->

Nä, jag skojar förstås.

Hade inte kameran med mig när Izor och Ella träffades första gången igår, så jag fuskar.

Men det kunde varit sant!

Sedan vi flyttade hit har jag hört talas om Ella, alla har påpekat när de sett Izor att han är identisk med den  svarta tiken i Svedje.

Så igår, när jag höll på med middagen knackade det försynt på dörren och där stod Anna-Lena, Ellas matte, och ville träffa Izor för hon hade hört samma sak.

Hon bara gapade när hon såg Izor och jag hade nog exakt samma min när jag träffade Ella som satt ute  bilen. Samma storlek, samma gester, samma "sträcka-på-sig", samma svansföring, samma allt!

Izor och Ella fick träffas och nosa och småbusa lite på gården. Izor försökte vara en gentleman, men ibland blev han lite för oförskämd och då sa damen ifrån!

Sedan började det regna så vi gick in och Anna-Lena och Ella åkte hem.

Himla skoj att träffa dem äntligen!

*************

I övrigt har dagen (och slutet på gårdagen) varit tuff

och det är ingenting jag kan skriva om här. Tror jag måste köra lite hokuspokus för att driva bort det som sänder motgångar på oss.

Bränner salvia till att börja med och lägger in en skyddsruna.

Jag låter det rena och starka sprida sig till er som läser detta också.

Kramar till er alla/fru Jonsson

Nä, nu kan jag inte hålla käft längre

Bild Niklas Eriksson

Niklas Eriksson illustrerar mitt inlägg helt ovetande och vart han står politiskt lägger jag mig inte i. Umeå är även min hemstad och vi är bägge -73:or, han har säkert nobbat mig då jag bjudit upp på någon styrdans i högstadiet och då är väl det här karma;)

Till herr Eriksson kan jag dock tillägga att en stor anledning till att jag prenumererar på Pondus är (förutom titelserien förstås) 

underbara Carpe Diem

Jag hade tänkt hålla min blogg politikfri, men nu nu har jag stört mig på MiljöPartiet sedan jag hörde Maria Wetterstrand i Karlavagnen 9/9 2010

Inte nog gör hon det uppenbart att MP ogillar lantbruk, skogsbruk och landsbygden utan även säkerställer att hon inte vet vart landsbygden ligger!

Bonden Helene från Jämtland ringer in

och är bekymrad över bland annat dieselskatt, gödselskatt, kilometerskatten etc. vilket kommer innebära dyrare kraftfoder bland annat.

Wetterstrand avbryter och säger; "Jag vet inte riktigt hur du räknar, men kilometerskatten läggs på de stora Europavägarna, inte det småskaliga vägnätet.."

Bonden upplyser då MP:s språkrör att hon bor vid E14 och får sitt kraftfoder via den vägen, även mjölkbilen och övriga transporter går den vägen.

Bild Niklas Eriksson

Då säger Maria att det borde finnas stora möjligheter att effektivisera transporterna (fantastiska tanke! Mjölkbilen börjar leverera kraftfoder!!) och att kilometerskatten betyder "lika för alla"; Äntligen får utländska åkare betala för att de nyttjar vägarna!

"Men det drabbar ju lika fullt mig som näringsidkare.." försöker bonden inflika och Maria replikerar med sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare (bra att veta för ett familjelantbruk), men bonden vill veta tanken bakom höjd dieselskatt.

Hon får veta att det är för det ska finnas mackar runt hela landet med biobränsle och undrar då förstås vad det är tänkt att hon ska köra traktorn på? Den går nämligen på diesel och ingenting annat!

En sak bonden är orolig över är att det blir färre bönder pga alla höjningar och bestraffningar som bönderna beläggs med. 

Det hon får veta av MP:s språkrör är; 

Att bönderna SKA betala för att de i städerna ska bli miljövänligare;

Att det inte spelar någon roll vilken regering som väljs, bönderna kommer ändå bli fortsatt bestraffade (via ex. koldoixidskatt);

Att biodiesel är en frälsning innehavare av dieselfordon ska betala.

Bild Niklas Eriksson

Maria Wetterstrand besannade mina fördomar mot MP;

Att de hyllar och välkomnar naturen in till städerna medan bönderna står vid vägkanten med sina ox- och hästkärror med kepsen i hand och bugar när "de gröna" åker förbi i sina elbilar (på vilka vägar?).

Snacka om noll koll, ibland kan det vara bättre att vara tyst och verka dum än att öppna truten  och bevisa det.

Ett råd jag sällan lyssnar till själv.

Bak och brön!!

Bloggen som tillfredsställer alla smaker;)

Minna smakar på saltstenen

Guuudrun vad baksidan tog stryk igår!

Kände ingenting under promenaden, men direkt hästarna var i hagen blev hela kroppen väldigt mör och det värkte från baksidan låren upp igenom nacken till bakhuvudet.

Det hade jag glömt i morse när jag kom på att Hinicas hovar skulle behöva närkontakt med raspen. Mycket dumt. Hinica är störst och tyngst av damerna och inte alltid samarbetsvillig (fast jag tycker hon var extra duktig idag), jag raspade lite på den ena framhoven och höll sedan inte på att kunna räta ut ryggen!

Det man påbörjat måste man avsluta och det var ju bara i ett läge det var jobbigt; Någonstans mitt emellan uppe och nere liksom, haha.

Jisses, jag fick nästan dra mig upp i stående med ett tag om hennes svans efter jag raspat bak.

Sedan rymde Hinica litegrann när vi skulle ta ut Bizra och Kalinka för ko-träning (hade eg. tänkt vänta till imorgon, men vi såg att kossorna var uppe vid stängslet så jag tyckte det var en utmärkt idé att passa på), men hon gick snällt in i hagen när jag höll upp grinden åt henne.

För att återgå till bak-temat så önskar jag just nu att jag och ni hade doft-dator för i ugnen står det två filmjölkgrovlimpor (eller vad man ska kalla det) och sprider underbar doft i huset=)

Jag försökte ta kort genom ungsluckan, men det som syntes mer än brödformarna var den otroligt äckliga (orengörbara) ungsluckan samt spegelbilden av en glad storpudel med viftande svans.

Ifall jag lyckas med ett foto som kan förmedla doften lägger jag in bild lite senare.

Nu fick jag blåbärs-glögg med lite sherry i.

Jag och ryggen blir glada för det, tack käre make (som dricker kanelté och äter chips till*glärk*).

Nu så!

Föreställ er doften av dessa ljuvliga bröd

Men varför ska det vara så förbenat svårt 

att få lika mycket deg/smet i bägge formarna?? Nästa gång gör jag en stor form istället.

Fast det kanske inte var någon som såg att de var olika stora förrän jag sa det.. Ungefär som kvinns som gnäller över olika stora brön alltså;)

Måste återigen uttrycka min kärlek för dessa vackra trähästar 

som jag tycker liknar Basjkirer. Fast jag har aldrig lyckats lista ut vad det är för sorts ljus som ska sitta i hållarna. Kronljus verkar minst "vingelbenägna".

Hare fint/fru Jonsson

Fyrtal i Damer

Promenaden var i stort sett härlig i helt underbart, 

ljuvligt höstväder med sol och fina färger. Bilar bekommer inte dessa hästar, inte ens ett pucko (säger det med all rätt när han mött oss en liten stund tidigare) som kommer bakifrån i bredställ på grusvägen och sprätter grus hej vilt.

Kor verkar dock vara en företeelse som unga Bizra inte riktigt är OK med än.  Som tur är har vår hyresvärd sin betesboskap gåendes i närheten, så jag och Bizra ska gå dit och ha några "nära-ko-upplevelser" så hon förstår att de bara är nyfikna. Precis som hon.

Efter några timmars promenad var vi så hemma med våra ungston som välkomnades av de gyllene damerna i hagen.

Nu går det fyra vackra Basjkirston

 i vår hage här i höstvackra Västergissjö:

Bizra Djimgisdotter, Hinica av Basta, Minotschka (Minna) och sist, men inte minst; Äntligen ledare över sin egna lilla flock, Kalinka.

Ha en härlig helg!

Kramar från hästfarmen uppe i norr=)

Vi fyller på i hagen

Idag blir det tillökning i hagen;

Hinica av Basta och Bizra Djingisdotter kommer hit!

Eller.. vi ska leda hem dem, ca 12 km.

Det blir en härlig lördagspromenad

Jag, en fornlämning??

Man lägger ju märke till, när man har en tonåring i huset, att trots mina ringa 37 år ses klassas man rätt ofta som en dinosaurie.

Kommandon på Mac:en som innebär fingrar i ytterst märklig konstellation som ska bitvis trippel- bitvis dubbelstudsa på touchpaden när det finns en "knapp" på skärmen som man kan klicka på..? När jag påpekar det tittar han på mig och jag ser i hans ögon att jag förvandlas till en dreglande relik från fornstora dagar.

Min mobiltelefon är en skitbra kamera som jag kan skicka SMS på och prata i. I bästa fall hör jag vad den andra säger.

Tonåringen säger att "det är bara" också är telen plötsligt ett meditalt underverk i surfande, blablablabla..musik.. blablabla..spel..blablabla..

Jag tittar på honom som att han är ET's syssling och han hejdar sig och får den där blicken igen.

Igår var jag skittrendig och städade som en tonåring.

Jag tog fram dammsugaren medan ryggen protesterade högljutt (det var behövligt, vi bor längst en grusväg och hundarna drar in en del), kopplade in den och helt plötsligt hade alla flyttbara föremål förvandlats till fasta hinder;

Mattor, stolar, skor, hundleksaker.. Jag svischade runt dem som att de var förankrade i betong, precis som tonåringen gör.

Jävlar vad fort det gick!

Jorå'satt..

Hon kan, 'kräcködlan;)

Jag rationaliserade för att jag hade ont sedan kraschlandningen tidigare i veckan (men jag fuskade lite och dammsög lite ovanpå mattorna). Det som blir över får tonåringen ta sedan, moooaaaahaha..

Blogger hann stänga ned innan jag skrev klart *mutter*

I dag har vi gått med de gula små damerna på skogspromenad, vilket de verkade uppskatta och nu ska vi går ut och förbereda för eventuellt tillskott i hagen i morgon.

Ha en fin fredag och VÅGA VÄGRA FREDAGSMYS!!

Ni vet väl att veckan har sju dagar??

Kram/fru Jonsson

Ingen skitsadel

Som en del vet så gjorde jag en rätt våldsam avsittning i måndags.

Nej jag blev inte så rädd att jag sket på mig. När Bizra lugnat ned sig så jag kunde ta lös den nya sadeln (som nästan hängde under hennes mage) så landade den mjukt i en färsk gödselhög.

Efter jag skrapat bort det värsta och smart nog låtit resten torka in såg den ut som bilden ovan.

Det kommer ju alltid någon dag när man går sysslolös och kan ta itu med sådant*s*

Tog hem den igår efter att jag gjort i ordning tre hästar medan Stefan red sin lektion (på söta Hinica), så idag var det bara att ta tag med skitgörat.

Många (även en del försäljare) tror att nubuck och mocka är samma sak, men det är det inte. Mocka är baksidan på skinnet, nubuck är uppruggat skinn och får så småningom samma struktur som skinn och kan behöva uppruggning igen (om man vill det).

Specialrengöring behövs inte, man kan behandla det på samma sätt som skinn.

Efter lite tvättande och skrapande var den OK igen

Det ljusa uppepå mot det bruna fältet mörknar efter en stund. Det finns inget skinn, mocka eller nubuck som är naturligt svart, det infärgas.

Har träffat kronofogden idag.

Vilka trevliga människor! Och vad mycket de kan!

Undrar man någonting rekommenderar jag varmt att man tar kontakt med Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten. Skulle man få ett brev av dem med mindre munter läsning kan man alltid ringa dem och förklara och få förklarat för sig och vips är världen ljus igen!

Tyvärr träffade jag dem inte pga mina bekymmer med befolkningen på andra sidan sundet. Men jag har märkt att luntan med fakturakopior jag fått mig sänt av danskjävlarna går utmärkt att slå ihjäl slöa höstflugor med.

Nu känner jag mig så alert att det blir en längre promenad med jyckasjärvi (samlingsord för hundarna).

På återseende;)