Strömavbrott och -25°

Syns det hur kallt det är?

Vi har provat ett par dagar att bara elda med ved i pannan 

för att spara flis så jag har kvar nu när jag ska vara ensam här en vecka.

Kanske dumt att göra det testet när det är som kallast för elementen kallnar fort när elden falnar, så i morse när jag satte ned mina nakna fötter på sovrumsgolvet var det 13 grader inne, vilket är rekord!

Rekord är till för att slås så jag bävar för hur kyligt det är i morgon bitti, men jag tror det kommer vara mindre bistert ute på morgonen, i morse var det -25°

Det tog trekvart innan jag fick ordentlig fyr i pannan och kunde gå ut med vovvarna. Bägge drabbades lätt av köldkramp i tassarna så efter uträttat förvärv (numero uno y numero dos) vände vi hem.

I med mer ved i pannan och sedan ut med hö och vatten till hästarna som kom ned från skogen där de tillbringat de tidigaste morgontimmarna under stjärnorna.

Under förmiddagen hade jag en hel del vad att hugga och jag är så glad över att jag kan hantera en yxa! Hårda och kalla klabbar blev till prydliga högar ved som ligger och torkar upp i pannrummet.

När jag sedan går ut för att göra i ordning lunch- och kvällshöet så kommer min granne Johan och säger hej och meddelar att han är utan ström.

"Är du?" frågar jag och jag måste verkat stendum, för jag trodde han, allena var strömlös. Jag kom ju nyss från pannrummet och där lyste det. Så tittade jag mot huset och såg att ljusstakarna slocknat i fönstren. Crap! Jag som just fått igång värmen och hungrig som en varg var jag dessutom.

"Den har varit borta en halvtimme" meddelade min gode granne och jag förstod då att jag varit uppslukad i mitt arbete. Vad gör man? Det blev kall lunch samtidigt som jag meddelades av Vattenfalls pratautomat att det var strömavbrott och felsökning pågick.

Men hålla tummarna blir man lite varm om händerna av.

Jag drog fram fler stockar som ska bli ved, fyllde på vatten till hästarna och gjorde i ordning Kalinkas glukosamin och Back on Track och när solen så gick ned bakom berget så kom strömmen på igen!

Jaha.. nu sitter jag här i stearinljusens sken och konstaterar att

gårdagens halsont inte var inbillning. Vedhuggning och isrensning ur hästarnas vattentunna gör att mina händer är som obrukbara klossar, 

men de hettar, och det är skönt.

Jag har så himla mycket kvar att göra idag, men det är datorarbete som tur är. Känner mig inte så laddad dock. Och ut måste jag igen för att natta damerna med nattahö och vatten i ny tunna.

Lite glögg kanske livar upp tillvaron så länge..?

Åter en magiskt vacker afton var det i alla fall och jag är så himla tacksam över att det inte blåser. Nu ska jag ner och mata pannan igen.

Ha det fint så länge.

Kram/fru Jonsson