Årskrönika i bilder

****************

Årets krönika 2010 blir inte så mycket text då jag till största delen kommer koncentrera mig på det som varit bra. Bilderna får tala istället och det har inte varit lätt att välja ut några få av alla hundratals bilder jag tagit i år.

I januari stiftade jag för första gången bekantskap med de underbara Basjkirerna hos Carina på Gideå BasjkirHästar där jag spenderade mesta delen av första halvåret faktiskt. Den allra första upplevelsen var att efter många år med så kallad ”traditionell hästhantering” prova på Natural Horsemanship, vilket var så mycket svårare än vad jag kunde ana, men så otroligt givande. Den första upplevelsen gjorde jag med lilla, söta, älskade Kalinka:

Vintern i Norrgissjö var kall, blåsig och mycket snöig, den bistraste på länge:

I april hämtade jag Amir Kahn i Norge och tog honom med till Norrgissjö, där han genast blev riktigt bundis med Bobnii:

****************

Sedan kom så våren och med den ett fenomen som kallades ”Ryssvärme”, något som för mig lät som en paradox då de nordostliga vindarna som drar ned från den Sibiriska tundran brukar vara allt annat än högsommarvarma.

Djingis Kahn hade fullt upp i våras och de flesta stona besökte honom på fribetäckning från april till juni.

Jag och Izor, barfota i snön en het majdag vid badplatsen Granto som legat i skugga hela vintern.

Och så lyfte ryssvindarna oss från vår till sommar i ett nafs:

Efter mycket, mycket stängsling släpptes det så ut på bete:

Eldröda Tatjaana med sin mamma Galina

Det här är en av mina absoluta favoritbilder; Ledarstoet Tuscha vid Gissjön, första betesdagen 2010

Kalinka vaktar åt ena hållet när flocken vilar, i bakgrunden vaktar Tuscha åt andra hållet.

När så min tid hos Carina var över så hade tanken växt sig starkare att försöka hitta ett boende här uppe och flytta drygt 55 mil från Gagnef i Dalarna och som av en händelse fick vi tillfälle att hyra en gård i Västergissjö där det även fanns plats för en liten lösdriftsflock.

Det kändes som att komma hem, när vi första gången körde upp på gården. Inga problem att säga ”Ja tack, vi vill hyra!”

****************

Midsommar firades hos min syster i vårt föräldrahem i Agnäs. Det är nog rätt så annorlunda att ta en familj från Dalarna och åka för firande i en liten norrländsk by där stången faktiskt tas ned efter högtiden passerat istället för att stå kvar med sin döda uppsyn ett helt år. Där jag kommer från finns det saker som är viktigare än Midsommar; Älgjakt till exempel;)

Från Agnäs åkte vi så hem till Gagnef i två syften, att packa ihop allt vårt bohag för flytt norrut och vårt bröllop!

Vigseln tog plats på Älvmötet i Gagnef, där Öster- och Västerdalälven rinner ihop, en het julidag. Vi hade beställt en rejäl picknick som kom serverad på en stor planka och vi avnjöt allt det goda i kära vänners lag i skuggan under paviljongens tak. När maten var överstökad kom så vigselförrättaren och två vittnen och under björkarna på Älvmötet sade jag och Stefan ”ja”

Fyra dagar i Stockholm, mer extravagant än så var inte vår bröllopsresa, men det var behövligt att komma iväg, bara vi två. Varmt väder, god mat och långa promenader präglade dessa dagar och vi tog oss också tid att hälsa på våra vänner i Sköndal där vi hade en väldigt trevlig kväll.

****************

Sedan kom flytten till Västergissjö

Och efter det kom de första hästarna, Kalinka och Minotscha..

..följt av Hinica av Basta och Bizra Djingisdotter som vi promenerade med ifrån Norrgissjö och hem till oss. En äventyrlig promenad för korädda lilla Bizra, haha.

Måste bara lägga in en bild från sommarens häftigaste oväder, en riktig åskskur som drabbade oss med enorm kraft när vi var på långpromenad. Bilden är tagen med min mobilkamera. Den duger att ta kort med, alltid något..

En halv minut innan det brakar loss

Så kom den vackra hösten och Stefans son var ohyggligt nervös inför sin första skoldag. Börja nionde klass i en skola långt, långt ifrån den han gått i de senaste åtta åren. Men nervositeten var obefogad och han kunde äntligen trivas i skolan, något han tidigare inte gjort.

Sommaren och hösten var fylld av tuffa prövningar, men den stora behållningen har varit att vi lärt oss ännu mer om hushållning av resurser och hur man tar vara på allt som naturen ger oss. Sylta, safta och baka matbröd är några av de saker jag lärt mig.

Trevliga hyresgäster fick jag under en vecka när älgjakten startade. Ett jaktlag från Lögdeå som varje år bor i bagarstugan på gården och de var inte bara väldigt trevliga utan också generösa. En kväll knackade nämligen jaktledaren på dörren och lämnade två kassar med älgkött åt oss och det värmde otroligt mycket. Även filén stekt till smarriga medaljonger, grytorna, pannbiffarna och inte minst julköttbullarna har också värmt och vid varje tillfälle för sådan njutning har vi sänt en hjärtlig och tacksam tanke till jaktlaget (som säkert har en liten present på farstun när de anländer i höst).

Hösten övergick tidigt till vinter.

Väldigt tidigt och det sägs att denna vinter blir än bistrare än den förra. December har visst slagit alla köldrekord detta år.

****************

I min krönika har jag inte lämnat någon plats åt energitjuvar, strutsar, ex-miffon eller hela nationer som vållat oss bekymmer. Det blir säkert bättre läsning om man får gotta sig i andras elände, men jag hoppas ni har gillat mina bilder istället.

Jag har inte för vana att avge nyårslöften, däremot brukar jag önska mig någonting vid tolvslaget på nyårsnatten. Nu ska jag dock lova att under 2011 lägga in fler av mina egensnickrade texter, de verkar ju uppskattas;)

Gott Slut önskar jag Er, kära vänner och trogna grannar.

Väl mött nästa år