Vila på maten

Torsdag förmiddag i vinterhagen

När höbalen närmar sig slutet och vi mäktar med att styra upp den på mjölkkärran så styr vi ut hela rasket så hästarna får lite kalas. Nu när det blåser envist kallt också gör det inte så mycket om de äter extra mycket. Hästarna är så förtjusta i dessa balar så de nog skulle äta tills de sprack om de fick hela balar i hagen.

Jag vill dock känna igenom all mat hästarna får, man vet aldrig vad som åkt med i slåttermaskinen. Aluminiumburkar tror jag är det djur gör sig illa mest på.

När hästarna bökat runt höet och alla ätit sig mätta lade sig ungstona ned i maten och de äldre stod och vakade. När jag kom ut med kameran hade Bizra rest sig, men Hinica är inte den som kliver upp i onödan;

Middagsvila sker företrädesvis i middagen

Det ser himla mysigt ut när hon ligger och myser i höet.

Jag gick ut i hagen för att ta reda på en adventsgran jag sett ut. Tyvärr så hade hästarna också upptäckt granen och dess delikata grenar, så den såg ut som en ynklig pinne med några glesa spinkiga kvistar kvar.

Med fogsvansen  handen och fyra hästar i släptåg gick jag upp på vinterängen för att se om det fanns någon gran eller ungtall som var värdig att offras som adventsgran, men det var inte så lätt att föreställa sig hur de kommer ta sig uppe på stenen med en ljusslinga på när de delvis är nedtyngda med snö.

Jag chansade och sågade ned en som jag tror blir fin.

Utan framgång hade jag försökt få tag på min hyresvärd, som också är hovleverantör; det vill säga han levererar höbalar till mina hovdjur, för att jag behöver en ny bal.

Den bistra nordostvinden har med iskristaller slipat vägen och sparkföret är ypperligt så jag tog sparken för att se om jag fick tag på honom. Det gjorde jag, han hade lyckats slå in fel pinkod i telefonen bara..

Det var en jättehärlig sparktur

och lunchen som vankades när jag kom hem smakade extra gott.

Nu ska jag ut och samla ihop granris som ska pryda bron i advent. Förra julen lade jag granris framför dörren, ett tilltag som inte uppskattades av hundarna, så i år knyter jag fast granriset runt broräcket istället.

Men först vilar jag lite på maten;)